Ja. Nu ska vi ta den frågan. Om allt går bra och vi får baby i juli, ska då Arthur och Sander vara på dagis? Det är den enda konkreta frågan jag fått och det är också den absolut krångligaste.
Jag sku egentligen ha velat haft svaret på frågan ren före jag blev gravid, eller jag fundera massor men kom tillslut fram till att tiden får avgöra. Och nu då jag är gravid så är det lika svårt. Jag ser (eller kanske såg) dagis som ett ställe där man förvarar barn då man inte själv kan vara med dem. Så enligt den logiken är det ju självklart att jag sku ha dem hemma. Och enklare sku det vara att ha dem hemma. Inga tider att passa, ingen stress och jag sku igen ha full koll över allt.
Men. Det finns ett men. Arthur fyller 5 på hösten, det är alltså 1 år tills han börjar förskolan. Han har kompisar på dagis, han hör till gruppen och han får leka på svenska med andra barn och ser andra barn. Det är ju också viktigt. Här hemma sku han nog säkert se barn, men lekspråket sku vara finska (och den är icke-existerande ännu) och alla hans parkkompisar börjar förskolan nästa höst. Så det känns på alla vis fel att ta honom bort därifrån, 1 år senare ska han ju ändå dit hela tiden (är förskolan varje dag? måste man vara där varje dag?).
Och gode gud! (jag är inte troende) Börjar Arthur förskolan om 1½ år? Galet. Sinnessjukt. Och skolan om 2½. Paniiik.
Och Sander. Sander har ju trivts (fast han just nu säger att han inte vill till dagsi efter det 3 veckor långa jullovet) och nästa höst sku han flytta till Arthurs grupp. Det blir en för stor grupp åt en 3 åring men sen fattar jag inte hur jag ska förklara att Arthur får fara om inte Sander får fara. Eller varför Arthur måste fara och inte Sander. Så enligt all logik sku ju båda då vara där. 3 dagar i veckan max, eller sen kanske 2 räcker. Och alla lov ledigt. Och från 9 till halv 3 eller halv 4 (för just nu är det omöjligt att få hem dem halv 3 för de vill ut och leka).
Och sen ska jag ju söka studieplats till hösten och fast jag sku komma in sku jag kanske först börja i januari, eller sen lite, lite i september. Och med baby går det ju att studera (om den sover och inte bara skriker och vill vara i famnen) men med Arthur och Sander går det inte att studera så dåsku det ju vara bra om de är på dagis...
Som tur behöver jag inte göra några beslut nu och som tur är det massor med tid kvar och saker hinner ändra fullständigt, men det är såhär jag ser på saken just nu.
5 kommentarer:
Jag kan återkomma till ditt dagisinlägg lite senare (åtminstone Arthur på dagis - femåringar är sjuuuukt sällskapssjuka - åtminstone min - vi har haft kompis precis varje dag sedan jullovet började!).
Men min fråga: Du köpte ju ett parkeringshus åt nåt av dina kids. Ett trä? Vilket märke och rekommenderar du det? Jag tänker ett sådant åt vår marodör och det enda kriteriet jag har, är att det ska vara tusans så hållbart, eftersom allt han rör i går sönder.
Vi har sett jättelite barn detta jullov och det har märkts så tydligt. Barnen som förr underhöll sig själv rätt bra med sina leksaker i sitt rum har nu mest bara hängt i våra fötter och bett om nån vuxen att leka med och varit helt superdåliga på att sysselsätta sig själva. De har vanligtvis tyckt om att leka med sina leksaker och bygga men igår var de t.ex int en enda gång i sitt lekrum för att leka.
Jo. Men om trähuset. Jag tror att jag inte rekommenderar det. Det var från br, ett sånthär: http://www.br-lelut.fi/serier/kids-wood/kids-wood-parkkitalo?id=616468&vid=116534 (fast då kosta det mycket mer!). Och det sku ha funka om de bara varit för Arthru när han var 3. Men de har suttit på det och Sander får bara precis allt sönder (han kan ju själv och använder all kraft som finns i den lilla kroppen för att kunna själv). Helikopterplatformens låsdel lossa ganska tidigt men går nog att få och hålla där. De alla andra delarnas låsmekanismer har också senare lossat, men huset håller ändå ihop (men barnen får de lättare i bitar, men å andra sidan tar det inte många sekunder att få uppbyggt). Så på det sättet är det hållbart, men i ursprungsskick är det definitivt inte. Men det är lite svårt att leka med för man kör in i hissen på ena sidan och så är ramparna på andra sidan och sen är det ganska trångt och tråkigt (tycker jag) men det har nog ändå lekts massor med det. Så jag vet inte, du får avgöra själv. Jag vet att ramsamsaa Hanna också har ett sånt och de var iaf nöjda då när jag köpte vårt.
Grattis till graviditeten!
Så till din fråga, den är ju knepig. Jag har noll förståelse för dem som har små barn på dagis, långa dagar, fulla veckor, när de själv är hemma med bebis. Men dina barn är inte så små mera. Speciellt för Arthur (om han nu är som de flesta femåringar jag känner) tror jag det är viktigt att få gå på dagis, just för att han skall börja förskolan sedan och för att ha komisar. På dagis blir han van vid att fungera i grupp och kan fokusera på annat när det är dags för förskolan.
Svårare är det kanske med Sander, han kanske vill dit för att Arthur är där, men vill kanske vara hemma med dig. Men han hinner bli ett halvt år äldre ännu innan det och kanske kompisarna börjar spela en större roll?
Själv skulle jag säga att tre dagar är bättre än två. Två är så lite att det kan leda till att barnen har svårt att komma in i gruppen, men det beror förstås på barnet. Och det är ju inte så långa dagar ni har dem på dagis.
Och förskolan är fyra timmar per dag, ofta 9-13. Egentligen skall barnet vara där alla dagar om man har anmält sig, men det beror lite på stället hur noga de är med saken.
Så jag tycker nog att du skall låta pojkarna gå på dagis utan att ha dåligt samvete. Då hinner du studera, men ni hinner också vara tillsammans under veckan.
Tack Åsa för svaret! Jag tycker nog helt lika. Och som tur är det ännu tid, kanske Arthur kan vara där utan att Sander är det. Man får se. Sen när det närmar sig ska jag nog tala med personalen och andra som kan ha åsikter. Men jag tycker också att det är viktigt att det är vuxna som gör beslutet och inte börjar fråga barnen för det är en för stor sak för ett barn att bestämma. Men sen igen så sku det visa sig att nåt inte funkar så kan man ju alltid ändra det.
Just nu är barnen oftast 2-3 dagar i veckan och det har gått helt bra, men det verkar nog som om Arthur sku villa vara lite mera de veckor de är 2 dagar. Nu ska de nästa vecka första gången vara 4 dagar i veckan (mån-torsdag), mest för att jag vill se hur det funkar (och för att Micke ska orka bättre med sin nattur och få vila lite på dagen före han far på nattur).
Och bra att veta om förskolan. Nu vet jag iaf nåt!
Nu är jag här igen och vill berätta om min erfarenhet med Sindre som är minst och hur mycket han njuter när han är ensam hemma med mig och hur mycket tålamod han har då han får pynja på med sitt utan att han behöver fokusera och försöka hänga med på vad storasyskonen gör.
Han är alltså mycket lugnare och mer harmonisk. Kan det vara viktigt att Sander får vara "äldst" en stund och få den där tiden Arthur fick när Sander var liten? För tempot hemma hos oss är alltid mycket mycket lägre hemma när vi bara har två barn - oberoende kombination.
Skicka en kommentar