Rådgivning och förhållande

Jag hade rådgivning idag i vecka 15+3. Roligt att gå ofta där speciellt nu då man inte kan räkna med att allt är bra då rörelserna inte är starka och regelbundna.

Men allt var bra. Fick höra hjärljud och de var så hårda och babyn böka runt. Mitt hemoglobin hade stigit till 120 (jeee!) och vikten var samma och allt var bra. Diskutera länge kring familjevåld och det tycker jag att är så jättebra. Fick fylla i en blankett och så fråga hon mig vad jag förstår med familjevåld. Och det roligaste var nog när jag sku definiera vårt förhållande med Micke på den lappen. Det är ju ibland utmärkt, ibland skit och ibland ok. På en vecka kan vi få in precis allt. Det är liksom småbarnvardagligt med två människor som är väldigt olika och som sällan har tid att prata och förväntar sig att saker bara löper fast kommunikationen ibland saknas. Och nu har det varit ännu svårare att få in prattid. När Micke är hemma på kvällarna nattar han barnen (och han sitter i rummet med sin telefon tills de somnat). Den sista somnar oftast 9 och han kommer ut efter det, men jag måste gå och sova 9 för att orka upp 6. Så ingen prattid där. På vardagsmorgnar är vi aldrig samtidigt hemma för om Micke inte börjar 7 så far jag till 7. När barnen är vakna och med så blir det inga vettiga diskusioner eftersom det nu alltid är nåt när barnen är med. Och om vi börjar fundera på hur vi ska göra nåt när barnen är med så börjar de ju komma med åsikter och tjat och vill påverka resultatet fast det är nåt vi egentligen borde bestämma. Så då blir det ju så lätt att jag fixar och bestämmer och gör planer för det mesta och sen blir jag skitirriterad när inte Micke är engagerad och fattar vad som borde hända. Fast vissa dagar är det riktigt lugnt och behagligt och allt är fint. Varierande alltså.