Nå, vi har skrinnat. På fredag efter praktiken var vi och skrinna. Igår på eftermiddagen var vi och skrinna. Idag på eftermiddagen var vi och skrinna. Men ja, vår super skrinskobana ligger ju 40 meter från vår dörr, eller kanske tom 30 m.
Arthur skrinnar helt som man ska. Far supersnabbt framåt och kan springa och glida och bromsa (iaf ibland). Sander har nu skrinnat 4 gånger den gångna veckan. Första gången var han rätt ynklig till en början. Sa bara att han inte kan och att det inte går, men i slutet av den gången ren så gick han självständigt. Idag, nu alltså fjärde gången, så var han på isen i över 45 minuter. Ibland kryper han på alla fyra men mest trippar han omkring. Han går alltså ännu på isen och det är så jag också valt att lära dem skrinna. Och nu kan han också springa med skridskorna på isen och låta det glida i nån centimeter. Och han kan stiga upp själv om han fallit eller kastat sig på marken. Men att glida och skjuta fart med skridskorna, det är han nog ännu en bit ifrån. Men det är roligt att han är med på isen och att han tar sig framåt på nåt sätt. Nu tror jag att glidande sen kommer i nåt skede.
Och jag var ju ifjol så ute med hur man ska lära barn skrinna. I början höll vi ju i Arthur och det blev till inget. Det som var vettigt var att låta honom vara själv (om man håller i är balansen helt fel och barnet lutar lätt) och att börja med att gå. Och sen uppmuntra massor och se varenda lilla framsteg som världens största händelse. Och bollar och leksaker. Nu har vi gåvagnen och en massa bollar och puckar med på isen och de går Sander sen och hämtar och sätter i gåvagnen. Genom lek så kommer det ju mera av sig själv. Och nu stod jag de första gångerna bakom Sander och tog i när han kippa omkull, för det att man slår sig gul och blå så tar ju också lätt död på motivationen.
Och vagnen ja. Den hade vi egentligen med för att ha nån plats att sätta på barnens skridskor. De har tagit bort läktarn där man sätter på skorna och nu finns det ingenstans att sitta. Sen var det roligt att köra omkring Sander när han inte orka mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar