Mitt mål när jag anmälde mig till loppget var att orka jogga 7 km i sträck. Jag hann aktivt träna i lite på en månad. Jag gjorde lugna länkar på 30-50 minuter varannan dag.
Sen fick jag här mittiallt ett annat mål. Jag ville komma i mål på under 50 minuter. Tänkte att 7 min/km är en realistisk takt (baserat på att jag nångång för 10 år sen klarat av 10 km på 1 timme). När jag for konstatera jag åt Micke att jag troligtvis kommer att ta i för hårt i början. Det är bra stämning och alla springer hårt.
Tog nog lite för hårt i början och börja sen bli irriterad på alla människor omkring mig. Hittade inte ett inre lugn och inre takt som jag vanligtvis har. Vid 2 km sträcket hade det nästan gått 14 minuter. Efter 3 km börja människomängden minska och det börja kännas skönare, men ändå störde jag mig över att det fanns km- skyltar med jämna mellanrum och att jag vid 5 km ren hade sprungit i 36 minuter.
Var glad att jag läst mammasprings blogg och hade rak rygg i uppförsbackar och tog djupa andetag och kände mig inte döslut i något skede alls. I slutet var det en lång nedförsbacke och jag sprang-sprang för första gången och när jag kom till 7 km skylten visa klockan 50.08.
Efter att ha stått några minuter på torget konstatera jag att jag nästa år vill att tiden är under 45 minuter. Måste börja forska i hur jag ska öka tempot.
Men jag är nöjd över att jag betala 28 euro och anmälde mig till loppet. För den pengen har jag börjat må mycket bättre och känner mig mycket mera energisk.
3 kommentarer:
Bra jobbat!!
Grattis!
Ett lopp skulle kanske öka min motivtion för att springa lite oftare, måste fundera på det.
Tack Sara!
Åsa: Jag gilla kanske inte loppet lika mycket som träningen, men om jag inte satt upp ett mål, och betalat för det, så sku jag nog inte orkat ut alla gånger. Nu måste jag bara hitta ett nytt lopp för att inte slappa hela sommaren...
Skicka en kommentar