Ja så då var rådgivningsbeöket för vecka 34 gjort. Hoppas på endast ett läkarbesök och ett rådgivnignsbesök efter det här och sen kunde babyn födas i mitten av september. Men egentligen tror jag att den vill komma ut den 29.9, på min och Mickes namsdag.
Har fått nåt nytt att oroa mig över, nämligen om Micke har svininfluensa när jag ska föda och han inte kan komma med. Det finns ingen annan jag vill klaga åt och jag vill absolut inte göra det ensam, så om han har det just då när babyn vill ut så får antingnen babyn vänta eller Micke får bara se till att var i skick för att stöda mig. För ensam gör jag det inte.
Rådgivnignsbesöket gick till helt som vanligt. Kom dit, urinerade i en kopp, droppa in en grej som testar för glukos och protein (allt var bra som vanligt), mätte själv blodtrycket i 3 omgångar (kasta från 140/86 till 121/71), vägde mig och hade gått upp 1,3 kg (totalt är det nu 7kg. Blä!), vänta på att fara in till tanten i en stund, tala lite med tanten, hon kände på babyn och babyn har huvet neråt (bra, bra), mätte sf-mått som var 31 (on the normal curve) och lyssna till hjärtljuden som var kring 150. Slutligen tog hon mitt hemoglobin som var 144 eftersom jag varje dag äter järn. Ja, och sen var det klart och jag for till centrum för att träffa Lee.
2 kommentarer:
Sju kilo? Det är ju INGENTING! Skippa tanken att viktuppgången är tråkig. Du måste ha ngt extra tills bebben är kommen också. Det är inte sagt att du hinner äta den första månaden...
Bara på förlossningen tappade jag 6 kg (och då vägde Aina 2,9kg av dem). Min totala viktuppgång var 20 kg, varav jag tappade 75% på den första månaden (trots att jag åt 2 pizzor per kväll då killen kom hem från jobbet och kunde avhjälpa min hungersnöd).
Det om det. Annars lycka till!
Tack, tack!
De skrämmer upp en så på rådgivningen och i alla böcker att det sen är så svårt att få bort all vikt. Så det är roligt att höra att iaf nån har haft lätt att få det bort.
Skicka en kommentar