lördag, november 13

Vår dag

Ifjol var Mickes farsdagsfirande inte så värst speciellt. I år blir det inte heller sååå speciellt, men ändå bättre än ifjol. Jag är definitivt mera energiska i år. Ikväll när Micke var till gamla lägenheten och städa lite så fixa jag och Arthur det godaste Micke vet. Arthur var så gullig och hjälpsam (han titta noggrant på) och jag hann både baka, sätta undan och diska undan alla tecken på att det funnits nåt. Så nu kommer han att bli så överraskad imorgon.

Bästa muffisen nånsin, ska ätas iskalla. Mums!

Idag var vi också på Mickes mormors minnesstund. Det var fint. Arthur tog sig en megasömn på nästan 2½ h och vakna inte ens fast de börja spela piano 3 meter från honom. Vi hade före varit på jomppa så han var väl rätt slut, fast han nu på jomppan inte alls gör vad han borde, bara springer ut genom dörrar och ska leka med cd-spelaren.
Nyvaken äter mellanmål
Riskakskalas med pappa på stolen

3 kommentarer:

Sara sa...

åh, vad är detdär för muffins?

Lee sa...

Gud vad Arthur ser stor ut på den sista bilden! O hälsa Micke grattis på farsdan :)

Michaela sa...

Jag fundera samma när jag såg på bilder av honom nu. Han har blivit så stor. Och när han ligger avlång io vår säng är han faktiskt stor!