Idag var jag med Sander för första gången till vår rådgivning i Lojo.
Det skulle ha kunnat gå lite bättre. Man vill ju att rådgivningstanten får en bra bild av en så att hon är snäll och söt med barnen. Denhär tanten fick nog ingen bra bild. Hon är helt säker på att jag inbillar mig och vill att Sander ska kunna mera än vad han kan, att jag känner mig bra för att han är snabb motoriskt (vilket ju självklart inte är fallet) Jag berätta hur han håller på och så ville hon se. Nå, på golvet låg han bara och stirra på henne. Rörde inte en fena. Han satt som en kasa och hon tyckte nog att man inte borde låta honom sitta när ryggen är så sned (men här hemma är han ju helt rak!).
Eftersom jag inte kommer ihåg när man får äta vad så fråga jag när han kan få grädde. Och hon blev helt paff, fatta inget. Fråga om vi "karppar". Inte får man ge grädde åt barn sa hon. Konstatera bara att jag tror på det naturliga framom konstiga blandningar och poängtera ännu att vi dricker mörkblå mjölk också.
Sen tyckte hon nog att mat en gång per natt sku vara helt tillräckligtför Sander (nu äter han två då) o sen så tyckte hon ju att nu då vi flyttat sku kunna flytta ut Arthur när jag konstatera att jag inte vill att hela huset ska vakna på natten. Nå. Flyttar gör ju inte Arthur.
Sen såg hon helt besvärad ut när jag satt kasan och sitta på golvet och tyckte igen att nä han kan nog bara sitta i famnen ännu en tid. Så ja.Hon är helt säker på att vi är snobbiga föräldrar från Helsingfors som tror för mycket om våra barn.
2 kommentarer:
Det är knepigt det här med rådistanterna... märker att jag själv är väldigt känslig för hur de uttrycker sej. Men tror nog att de är rätt vana vid att barnen inte beter sej på samma sätt på mottagningen som hemma. Det borde de ju vara i alla fall - med ny miljö och nya människor gör barnen inte alls på samma sätt som hemma med mamma och pappa. Visst är det bra med goda råd, men du känner ju dina barn!
Alltså jag har nu analyserat det en hel dag. Det är den tredje/fjärde tanten jag träffar och hon var helt trevlig, som alla andra, och gilla barn och så. Men hon var den första som kom med råd, och det gillar jag inte riktigt. För alla är så olika och gör på olika sätt, men hon tyckte att saker sku göras på ett visst sätt, fast jag inte ens bad om råd. Och exakt så är det ju, jag känner mina barn, och inte har jag nu ungen och sitta om han bara lutar framåt och typ kippar i golvet, och inte stör det mig att han äter två gånger (det att han sen ylar eller ska stiga upp hela natten stör mig, men det är en annan sak). Hon borde mera ha stött min livsstil och inte trugat på. Det var alltså min slutsats. Sådär kort =)
Skicka en kommentar