tisdag, december 4

Arthurpolisen och språket

Igår var jag på klubben med barnen. Och min Arthur är så min Arthur. Känner igen mig så mycket i honom, därför förstår jag väl också honom så bra.

Igår på klubben rita han nåt på ett papper och sen gick han och visa det åt andra barn som sprang omkring. Jag fråga vad han rita, trodde att han ville visa åt nån. Nå, han hade ritat att man inte får springa på klubben (för det är en viktig regel där). Man kunde förstås inte utläsa det ur hans ritning men det var vad han tyckte och tänkt att han rita. För han kan inte kommunicera med barnen där, de pratar ju finska, men polis som han är så ville han påminna att man inte får. Och han vill vara med och han vill kommunicera men han försöker inte säga nåt på finska åt nån annan. Åt mig kan han säga eller fråga ord. Men han vill kunna först och sen gör han det. Så som jag också alltid gjort med språk. Tycker inte om att prata då jag inte kan. Först efter barnen har jag börjat prata finska (och blivit mycket bättre på det i och med att vi bor i Lojo).

Men nu tror jag att det sku vara jätteroligt för Arthur att kunna leka med barn. När Emil, Emilia, Jesse och Linnéa var hos oss lekte och prata han så massor med de andra barnen. De prata ju svenska. Hans lekar med finska barn är inte ens i närheten lika, han kan ju inte säga nåt. Därför har jag bestämt att det blir svenskt dagis för honom. Egentligen sku jag villa att han kunde börja svensk klubb (är 7 km ifrån) eller svenskt dagis ren på våren, men det funkar inte. Då behövs det till bil och eventuella dagsiavgifter och vi får ändå ingen extra inkomst. Han få klara sig till nästa höst. Men han säger också själv att han ska gå på svenskt dagis om nån talar om det. Väldigt viktigt för honom. Så. Sen den dag Arthurifrågasätter beslutet om varför det blev svensk dagvård för honom så kan jag visa dethär. Själv har jag ju aldrig förstått varför jag inte fick lära mig finska från början.

Inga kommentarer: