Barn får vara arga, förbannade, ledsna och skrika hur mycket som helst för mig. Bara för att barnet skriker för att det är argt betyder inte att man som föräldrar måste ge efter, så sånt skrik är okej. Men om barnet skriker för att det är argt, då ska det få skrika. Att skrika är i mina ögon inget farligt sätt att ta ut sin ilska på, det är ju ett säkert sätt. Och barn måste också få visa negativa känslor, så länge det inte skadar någon. Men att som föräldrar bli förbannad på att barnet skriker och sen säga att det ska vara tyst (på ett otrevligt sätt, inte ens vänligt sätt) är inte okej. Om barnet är argt ska man väl fråga varför det är argt och låta det vara argt och inte bli störd och säga att va tyst, det är ju som att säga att jag bryr mig inte om hur du känner dig, sluta nu bara skrika. Sen tycker jag också att man inte ska lämna arga/ledsna barn ensamma, utan vara där ifall de behöver en.
Och ja, jag har nu lyssnat till våra grannar. Så roligt att bo i höghus. Sku kunna bli miljonär och flytta till radhus nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar