Hemresan

En absolut favoritbild. Sista kvällen och jag och Sander ser på sjtärnhimlen som öppnar sig när man går ut från under träden.

Vi är inte så bruna som vi ser ut. Det är bara en mörk bild. Tror jag. Har varit svårt att inte vara brun-fokuserad utan konstatera att det är ok att vara i skuggan med barnen. Blev svårare mot slutet.

Samui flygfält efter incheckning

Där stiger solen upp.

 


Idag vakna Sander klockan 3 (8 thai-tid) och tyckte det var onödigt att sova. Så vi vakna då. Arthur vakna halv timme senare och ville ha angry-birds tattueringar som mamma köpt på flyget. För övrigt har angry birds varit resans ord. Första veckan gnällde Arthur hela tiden att han ville titta angry birds (från youtube) och sen har vi köpt angry birds boll, angry birds ballonger, angry birds figurer och säkert nåt till.

Men till hemresan. Vi lämna hotellet klockan 6 igår morse (klockan 1 på natten finsk tid) och for till Koh Samuis flygfält. Härligaste fältet i världen ännu också! Solen gick upp och sen börja störtregnet när planet sku lyfta. (annors har vi sett regn 3 gånger under resans första dagar). I passkontrollen låg Sander på golvet och skrek och sku inte samarbeta utan bara kasta sig. Sen kom skitlass nummer 1 och humöret lätta lite. Flyget till Bangkok gick snabbt och vi läste bok, sjöng sånger och fick morgonmål. I Bangkok blev mamma störd för vi hade inte fått bankok-helsingfors boardingcarden och hon kunde inte shoppa. Hann ändå köpa en stor sub smörgås som Arthur åt halva av före vi gick i planet. Sander åt nåt smått och drack chokladmjölk. Sander somna när planet lyfte halv 12 och Arthur titta på nån madagascar film och somna under den. Det var lugnt i 2 timmar. Sen börja hypermannen Sander. Hade mycket barn omkring oss och de var skönt. Han var jätte överdriven och hysterisk och sen efter några timmar kom äntligen ett skitlass och han kunde lite lugna ner sig. Hade med kokta ägg och nötter och mandlar som vi åt som mellanmål. Slickepinnar rädda mig när vi hade 3 timmar kvar och Sander for runt som en huvudlös höna. Shaun the sheep fick Sander att hållas på plats och som tur hade mamma kommit på att vi kan ta med kopp-nudlar till planet. Båda barnen åt varsin kopp (man får ju hett vatten i flygen!) och titta lite mera filmer. Sander somna just före vi sku lande och planet sänktes så snabbt att Sander fick ont i öra och skrek som en stucken gris. Tror det var enda gången han skrek, annors var han bara all over the place. Arthur var helt exemplarisk. Satt stilla och pyssla och rita och titta film. Efter 10 timmar blev han lessen när han inte kunde vara i min famn när jag måste få Sander att somna. Men det gick om när murre tala om angry birds tattueringar.

Så mina mat-tips för långflygningar med barn. Smörgås. Kokt ägg. Kopp-nudlar. Mjölk. Slickepinne.

Hemma i Lojo var vi klockan 19. Då hade vi rest i 18 timmar. Och hunnit med äktenskpaskris delux. Det var ju härligt att se sin man igen och barnen glada att se pappa. Men sen när man rest i 17 timmar med Sander (han är inte världens lättaste) så vill man inte börja installera bilstolar i sommarskor med barn som fryser och när man själv är trött och humöret inte är på topp. Då blir det kris. Och när det är kris så stiger också mannen upp halv 4 när barnen vaknar och jag sitter och bloggar.