måndag, augusti 26

Bröllop och jomppa

På lördagen var jag på bröllop i Heinola med min mamma och lillebror. Micke var hemma med barnen och det var ett så bra beslut som vi ren gjort i juni, dagis är ren svårt och då sku nån halvbekant skötare inte vara en så bra ide. Bröllopet var min storebrors (vi har samma pappa och han är typ 16 år äldre än mig) och det var hans andra bröllop. Och det finns ju massor tråkigheter när det är ett andra bröllop, speciellt då det också finns barn från tidigare äktenskap med i bilden. Men, dethär paret var så otroligt kära och det har de också varit varje gång jag träffat dem tidigare. Och nu är det ju så härligt med kärlek och när människor öppet vill visa sin kärlek åt varandra. Alla är sen sist och slutligen ansvariga för sin egen lycka.



 Jag och min mamma. Ingen av oss kan le på kommande så jag försökte få oss att skratta.


Bruden hade en så otroligt stilig klänning. Helt som en röda mattan klänning med glitter. 

Igår starta vi tidigt hemåt fast vi gått och sova först 3 men Arthur sku börja en jomppa klockan 1. Han sku börja i en kuperkikkaryhmä för 4-6 åringar. Det är på samma ställe där vi alla gått tillsammans och det är en redskapsjomppahall. Men när vi kom dit så blev han förstås blyg och jag var med och stötta och uppmuntra. Men han ville inte vara med och göra vad de gjorde fast jag var med och han sku helst ha lekt i alla sakerna så som vi gör när vi alla är där. Sen orka han inte ens mera titta på vad de gjorde så jag beslöt att han kan börja senare om han vill. Tiden var dålig med tanke på Sanders dagssömn och sen kostar det ju 110 euro och jag tänker inte börja tvinga honom till det. Han tränar sociala färdigheter på dagis och där leker de också. Vi kan sen istället tillsammans göra nåt på söndagar. Sen har vi dessutom jomppa på lördagen också och sen när jag börjar jobba (ännu hoppfull här!) så är det ju tråkigt om hela veckoslutet är färdigt programerat.

2 kommentarer:

Lotta Sanhaie sa...

Jag tycker att det är förvånande hur snabbt "alla" börjar med hobbyer "nuförtiden" (nu lät jag jättegammal...).

Själv hade jag tänkt att våra barn skulle börja spela lite piano och sparka lite boll typ när de är en nio, tio år gamla. Men icke. "Alla" börjar ju redan som typ 4 år gamla nuförtiden, förstod jag.

Och nu har vi hobbyer. Om inte av någon annan orsak, så för att jag nästan blev rädd att de inte hinner med senare om vi väntar för länge...

Michaela sa...

Det är ju det. Barn börjar jättetidigt. Men sen när alla andra gör det så vill man ju inte att de blir utanför och inte börjar fast de sku klara sig helt bra utan det. Och jag tycker om att sparka fotboll med barnen eller klättra och hoppa och leka men det blir ju ganska tråkigt då fotbollsspelandet består av 3 personer varav en är en lillebror som vill ha bollen för sig själv och skriker om nån annan tar den.

Och vad roligt att du kommentera! Gillar din blogg.