måndag, augusti 12

Dagisdag 4



Idag var det en Blixten pojke och en Angry Birds pojke som vi förde till dagis. 

Idag var första regniga höstdagen. 

Påväg med nya väskorna.
Jag börjar nog nu se meningen med att inte ännu ha ett jobb. Mina barn behöver mig och då ska jag fokusera på dem och inte på ett nytt jobb som tar all kraft ur mig. Nångång måste jag ju hitta nåt och nu är det inte det viktigaste.

Idag var barnen 4:e dagen på dagis. Det var rätt kaotiskt på morgonen då vissa sku till förskolan och en ny skötare hade börjat och runt skolan krylla det med med barn. Jag var en stund med Arthur så att det sku lugna sig lite och sen blev han och leka och jag gick in till Sander där Micke var med honom. Sander sa att "mamma inte jobba" när vi var inne och checka att jag inte sku fara iväg. Han har nu hela tiden sagt att "Sander nej dagis" och varit negativt inställd. Idag var de dessutom 2 skötare på sådär 11 småbarn och det var regnväder så de bästa förutsättningarna var det inte. Men efter att de kommit ut for jag iväg och det var helt ok med honom. Sökte honom kvart före 12 och hade då en gång gått förbi ett fönster och han såg mig när han åt och sen när jag en stund senare kom in börja han gråta helt hysteriskt. Då släppte all duktighet och så var det väl blandat med att han trodde jag kom dit men inte sen sökte honom. Vi kramades sen länge och han lugna sig.

Men när vi sku iväg så kom en tant från Arthurs sida (för han sku idag vila första gången) och sa att han är ledsen att kan jag kommea dit. Och han satt fastklistrad i en av skötarnas famn och vägra röra maten. Han och andra pojkar hade busat och så hade de inte slutat och sen hade Arthur blivit bortlyft och det tog hårt på honom och så hade han väl försökt hålla det inne (enligt honom själv) men sen hade det kommit över som en störtvåg och han hade blivit så lessen. Sen ville han äta med mig och i min famn så jag mata honom och så beslöt vi att han kommer hem nu och imorgon vilar han sen där när dagen är bättre. Och att han måste lyssna på vad de säger åt honom. Jag har märkt att de jättedåligt lyssnar på vad andra säger att de ska göra, men sen om jag säger det så gör de det. De måste nog lära sig att göra vad andra säger för hatar när ungar inte lyssnar på andra vuxna.

Men fast det varit mycket gråt idag och jag måstat hålla mig lugn och sansad så är jag helt okej med dethär nu. Jag vet att skötarna gör sitt bästa och är barnkära människor (men jag tycker så att de borde vara många flera där) och jag vet att de har det ok där och nu får de en lugn start och sen med tiden så blir de vanare och kommer in i systemet. Så det är helt bra att jag inte har jobb nu och kan satsa all min energi på att tala positivt om dagis och att låta mina barn här hemma vara på dåligt humör och få ur sig allt de håller inne på dagen.

Och imorgon bitti jobbar Micke och jag ska själv föra dit båda två. Och då får de bli där över vilan. Hoppas att det går lite bättre för sen blir det igen 6 dagar ledigt och sen blir det 3 dagisdagar i veckan.

3 kommentarer:

hanna sa...

Hördu Michaela, funderade just över hur vi har varit inne i samma livsskeden samtidigt. Båda studera när den första göddes och Arthur och Elias är nästan på dagen lika gamla. (och vi är ju också i samma ålder) Sen kom nummer två samtidigt. Och hus köpte vi och flytta bort från stan samtidigt. Nu börja bådas barn i dagis. Vi har samma kriser och faser på gång :)

Var det så att ni har bil på dagarna?? Ni sku så gärna få komma hit någon ickedagisdag.

Michaela sa...

Jag veeet! Ganska otroligt egentligen.

Vi har bil hela tiden och vi sku så gärna komma dit. När går ni i dagis/när jobbar du? Vi är kanske tom hela familjen påväg mot Borgå denhär veckan, onsdag/torsdag eventuellt. Hur har ni då?

hanna sa...

Jag jobbar onsda och torsda till klo. 19.00 :( Kan ni komma på fredag??
Jag kommer i princip att jobba tisdag, onsdag ,torsdag och varannan lördag.