Idag var vi på jul-picnic till stranden. När vi var påväg tillbaka sa Arthur "kaki kommer" och visa varifrån det kommer. Han var seriös.
Jag lyfte ungen in i vagnen och sa att han ska hålla. "Hålla, hålla kakin" För Arthur kan nog inte ännu inte hålla. Jag sa att jag springer hem (typ 400 meter).
Hela vägen ropa jag "hålla, hålla". Tillbaka fick jag "springa, springa". Och jag sprang. Och han ropa bara springa, springa. Med min urusla kondition var det helt hemskt. Dessutom hade jag 25 kg barn och 25 kg barnvagn jag skuffa på. Och tjock vinterrock. Men jag sprang.
Fick snabbt upp dörren, av med kläderna på ungen och snabbt på pottan och tillbaka ut och skuffa vagnen för Sander som sku somna.
Då kom Arthur och sa: "Ingen kaki komma". All dendär svetten och stånken helt i onödan.
Dethär är småbarnsvardagens action-scen.
2 kommentarer:
Ha haa! :D Måste nog skratta lite åt det där, ser det så levande framför mig. Action, indeed!
God jul åt er, jag har tagit en bloggpaus på obestämd tid.
God Jul åt er med! Vet du jag trodde att du börjat blogga bakom låsta dörrar och jag blev så besviken när jag inte "hunnit" med. Har länge tänkt att jag ska maila dig men aldrig hunnit när jag kommit ihåg det. Meddela genast när du fortsätter! Och lycka till med jobbet (för nu sku du ju snart börja nåt nytt jobb?!)
Skicka en kommentar