Jag hitta en blå rock som verka bra och den passa bra. Sen såg jag att "flickmodellen" var lila och fråga om han vill ha lila eller blå, jag trodde ju att han ville ha blå, var så säker. Men nej, han ville ha den lila. Och jag önskar att jag sku ha låtit det vara och konstaterat att "fint val" oberoende av vad det var. Men jag blev orolig över att nån dagiskompis ev. sku säga nåt om att det är "flickrock" och att han sen sku vara lessen och arg och aldrig mera villa ha den på sig. För barn är grymma och kläder är väldigt viktigt för Arthur (han öppna alla tröjor i butiken så att man sku se hans batmanskjorta). Så jag checka flera gånger att det var ok och han var säker- Men min oro växte bara i butiken och sen kom jag på att vi ännu går i Lindex och kollar, motiveringen åt honom var att det kanske blir billigare... Nå i Lindex fanns en grön och en jeansfärgad som var bra och samma pris. Men nu lät jag honom välja en sista gång, och det var den lila som vann. Och den är så fin och fräsch och just en sån jag sku villa att han har och jag hatar att jag ändå är så låst att jag ifrågasatte valet. Donatello är ju lila, så försås är det en bra färg! Och förr har jag ju också köpt lila rock åt honom och åt Sander köpte jag i Bangkok en ljusröd tom och jerry skjorta från "flicksidan", men med äldre barn blir saker bara så mycket grymmare och det är så mycket viktigare att passa in och att ha sånt som också andra tycker att är fint. Jag är helt borttappad i det sammanhanget för jag vill ju att han "passar in" men ändå att han kan stå på sig och för sina val och vad han gillar och sen kan man ju inte bara ha sånt som är fint och man kan ju inte hela tiden få nåt nytt och sånt nån annan har.
 |
| Härligt fin färg! |
Och ännu mera störande är att jag inte mera ifrågasätter att köpa batman eller superman kläder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar