tisdag, april 15

Min morgonirritation om begränsad dagvård

Denna morgon stör jag mig på hbls 3 barnsmamma som tyckte att stimulerande dagvård ska begränsas eller priset höjas på det. Och hennes största orsak till åsikten är, vad jag förstod, att hennes barn inte fick plats i dagiset där största barnet gick och där var barn som hade mamma/pappa hemma. MEN och OCH. Det är inte föräldrarnas eller barnens fel att situationen är så. Det är stadens och systemets. Att först ge barnet en gemenskap och kompisar och lekvänner och sen ta bort det tycker jag att är fel. Jag har börjat se många fördelar med att ha lite större barn på dagis (också förstås nackdelar som klädkräsenhet och andras inverkan) och det sku jag nog aldrig ha sett om de inte sku ha varit där. Det är inte så "hemskt" som jag trott. Och det behöver inte vara något negativt utan positivt. Till och med i Ecuador, i Sydamerika, ett fattigt land om man ser på BNP, ser nåt positivt i att ha barnen i dagvård fast nästan alla mammor är hemma. Så båda mina Ecuador syskon har börjat dagis som 3 åringar där och det ses som nåt positivt som förstås bara är möjligt för medelklassen och uppåt. Men ändå.

Och att begränsa dagisdagen till 5 timmar innebär ju minimalt med besparingar. Ändå måste där vara lika mycket personal under dedär 5 timmarna och med deltidsanställningar sparar man ändå inte så mycket. Jag tycker definitivt att alternativet mindre dagisdagar i veckan är ett lika vettigt alternativ och borde vara ett alternativ. Dessutom funkar det så dåligt i vårt dagis att "bara" vara 5 timmar eftersom verksamheten börjar 9 och mellanmålet äts 14.15 och alla barnen måste vila. Nåja. Bara att anpassa sig, men ändå. Tycker det är fel att barn helt sku tas bort från sin "grupp" och jo man hinner vara i grupp i 10 år i skolan men man kan ren ha behov av att höra till en grupp då man är 4 år.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nå de finns ju alltid annan verksamhet att ha sina barn på, tex klubbar, parker osv... Tycker de är absolut vettigt att man inte får ha sina barn på dagis så länge om man är hemma.Tycker tom att de sku vara rätt om man inte fick föra dom alls,då man hemma med mindre syskon, då man kan hitta på annat åt dom äldre!H.Två barns mamman

Anonym sa...

Det är ju nog inte bara personalen som kostar (för TYVÄRR får barnskötare och barnträdgårdslärare inte så hemskt bra lön för allt slit de gör) utan det föräldrarna betalar för dagvården är ju en strunt summa mot vad barnen får på dagis. Maten kostar, stället kostar, pyssel kostar, leksaker kostar... Jaaa..

hanna sa...

Jag som tidigare tyckte att det var absolut fel att ha större barnet på dagis då man är hemma med en baby ser lite på ett annat sätt på saken nu når nummer 3 ska födas och de två andra redan varit ett år på dagis. Barnen är ju nu bara 3 dagar i veckan och det knäns som en lagom mängd dagisdagar för dem. Då jag börja jobba var de bara halvdag och det var svårt att få det att gå ihop med dagisgruppens tider. Men nu har vårt dagis planer på att börja en halvdag grupp från hösten. Då har alla samma tider så det skulle ju lätta saken. Men jag är nog av samma åsikt som mamman i hbl att det inte är dagis uppgift att hitta på tidsfördriv till barnen utan föräldrarnas. Att ha de äldre barnen på dagis för att det är "lättare" att bara vara hemma med en baby tycker jag är fel. I Iltalehti säger Suomen Varhaiskasvatusliio att : Jokaisella lapsella on tarve hoidolle, ohjaukselle ja vertaisryhmälle, joka päiväkodista saadaan. Men jag tycker att det är föräldrarna som ska uppfylla barnets behov om de har möjlighet till det. Det att ha barnen hemma betyder väll inte bokstavligen att man bara är hemma med barnen. Det finns ju klubbar och parkverksamhet.

Men på vårt dagis tyckte föreståndaren att det skulle vara bra ifall barnen fortsatte på dagis några dagar i veckan (kanske då bara halvdag) fast jag blir hem. Bara på tanke på kompisar och grupp för att förskolan börjar ju snart.

Men för att säga det kort så tycker jag att det är fel hur man än ser på saken att ha barn heldag varje dag på dagis om man har möjlighet att vara hemma.

När ska vi ses??

Michaela sa...

Vad roligt med en massa vettiga kommentarer.

Två barns mamman: Sådär tänkte jag också före barnen börja på dagis och det var aldrig ens ett alternativ att Arthur sku ha gått på dagis då Sander var baby (han var ju bara 1½ år då). Vi gick i parker, klubbar och sånt som vi nu också gör. Men nu ser jag också hur människors situation är på riktigt. Hur Arthur har bästa kompisen på dagis, hur dagis är på svenska och det är den enda svenska omgivningen som finns, hur alla parkkompisar börjar förskolan på hösten och det faktum att Arthur om ett år börjar förskolan. Då känns det så fel att ta bort från den omgivningen, börja i en ny främmande omgivning när allt annat också är nytt (med babyn då) och sen efter ett år återgå till första omgivningen och sen ha svårt att hitta sin plats där. Jag tror definitivt att 4-5 åringar behöver kompisarna.

Anonym 2: Absolut. Allt kostar och vi betalar minimalt för det och det är ju sen en lite krångligare fråga. Men jag menar bara att stället, pysslet, leksakerna kostar oberoende om barnet är 6 eller 5 timmar. Likaså maten om det äter lunch och mellanmål eller lunch och morgonmål det kostar lika mycket och det behövs lika mycket personal om barnet är från 9-14 eller 9-15. Men om dagarna sku begränsas så sku det inte behövas lika mycket personal. Och fast skötarna inte får så mycket lön så betalar ju nog ändå arbetsgivaren ganska mycket.

Hanna: Jag har funderat hur du ser på det nu också. Vi har ju också 2-3 dagars veckor och det är så passligt. Oftast 2 dagar, en dag ledig och sen dagis, fast det beror ju på Mickes jobb. Halvdagsgrupp är ju toppen eller sen sku nåt system för hur barn med föräldrar hemma sku vara på dagis vara vettigt. Nu är det väl en från Arthurs sida som far hem efter lunch medan de flesta blir där till 3-halv 4 som har syskon hemma.

Jag tycker att föräldrarna ska uppfostra och sköta sina barn, helt som du. Föräldrarna ska hitta på. Absolut. För mig är allt på dagis extra och jag försöker pyssla med barnen hemma men mest låta dem träna motorik och röra på sig, det gör man inte så mycket på dagis (då lilla sidan inte får använda ens stora gungor). Och jag tror att det är så mycket svårare med dagisdagar och baby och jag sku älska lugnet med att vara hemma men det känns alltför fräckt att bara kallt ta bort dem från nåt bekant. Det enda jag ser Arthur göra på dagis är att leka polis och tjuv med sina kompisar där och det är nåt jag inte kan erbjuda här hemma, det finns inte mera så mycket stora barn här.


Och jag. När ska vi ses? Hur sku det vara med träff i Helsingfors? Har du bil ibland? Nån inne lekplats kanske? Eller så sku vi nog kunna komma till Borgå nåt tag. Jag är ju jätteledig. Hur jobbar du?