Jag glömmer så lätt sånt som jag tycker att är supergott så bloggen får nu bli min samlingsplats under kategorin "bra mat".
Härlig smoothie:
Avokado (1 vanlig storlek)
Jodgubbar (2 dl frusna)
Banan (1-2)
Skalat päron (1 stort)
Mandelmjölk funkar utmärkt eller vatten. Mjölk och yoghurt sku också gå fint.
Michaelas morgongröt:
Havregryn, ev. blandat med andra flingor
Salt
Hackade mandlar, hasselnötter, solrosfrön
Frusna röda vinbär
Jag mikrokokar gröten åt mig själv, blandar i nötterna och fröna och sätter på de frusna vinbären. Supergott och just passligt med tuggmotstånd i gröten.
Jag märkte att jag mist kontrollen igen över mitt ätande, eller jag var inte alls så uppmärksam mera. Jag tog mera och mera mat och åt mega morgonmål och sen igen snart lunch utan att egentligen vara så hungrig. Jag åt upp allas rester osv. Har gått upp ren lite över 3 kg denhär graviditeten och det hade då kommit ren vid vecka 23 (okej vi var ju just där före i Thailand), med de andra hade jag inte alls gått upp till vecka 23. Så nu är det dags att lite hålla tillbaka. Fundera på vad jag äter och inte ha alltför stora portioner. Morgonmål är nåt jag älskar och sku bra kunna smälla i mig yoghurt, mysli, 5 bröd, frukter och vara glad och mätt och sen igen äta lunch efter 3 timmar. Därför har jag beslutat att jag äter gröt vardagsmorgnar för det mättar snabbt och bra men är inte så energirikt och sen är jag påriktigt hungrig vid lunch. Barnen får inte morgongröt just av samma orsak. Arthur äter 4 skedar och är så mätt men sen efter en halv timme är magen helt tom igen. Så barnen får smörgåsar, fil och yoghurt och mysli och då klarar de sig till lunch.
2 kommentarer:
Oj! Du tycker alltså det är illa att ha gått upp 3 kg i vecka 23. Jag går in i vecka 25 imorgon och har gått upp åtminstone 4 kg. Visst, under första graviditeten gick jag upp allt som allt 7-8kg så det blir väl mer nu. Men inget att oroa sig/stressa över tycker jag! Många går ju upp 10-15kg.
Jag jämför mig enbart med mina gamla graviditeter=) Så 3 kg är absolut inte mycket, det är inget för andra och det är ju helt supernormalt, jag tror att 6-7 kg viktuppgång till sånahär veckor är medeltalet. Och det är ju inte nån sak men det tog 1 år för mig att gå ner 10 kg som hade blvit över efter graviditet och babytidströtthet och på nåt sätt sku jag villa undvika det nu. Sen är det ju också det att jag "vägrar" göra sockerbelastningstestet och då får jag inte gå upp så mycket i vikt och jag har insett att det igen är jättesvårt att inte gå upp. Glass varje kväll sku ju smaka så gott och kanske lite lösgodis (som jag vanligtvis inte gillar) och massor med mat.
Så nej. För andra är det inget och det är ju jättelite med bara 4 kg till vecka 25, det är ju allt det normala i kroppen. Och 7-8 är ju jättelite totalt. Måste just själv kolla upp det, med Sander var det tydligen bara 8½ kg (men utgångsvikten var större) och med Arthur 11½ kg totalt.
Och det borde inte vara nån stress och jag hade väl bestämt i nåt skede att inte stressa över det. Men jag kan bara inte tåla det att vikten följs med så noga. Det ger mig stress.
Skicka en kommentar