måndag, april 19

Min offentliga amnings historia

alfamamman och livet & Helsingfors pågår en häftig diskussion om amning i restaurang. Har ju aktivt kommenterat men dethär är ju en fråga jag har en stark åsikt i så måste skriva lite till .

Ville nu bara ännu klargöra det är okej att amma offentligt om man själv är okej med det. Man behöver inte låsa in sig i hemmet för att man inte vågar amma offentligt. Och man behöver inte gå på toaletten och amma om man inte vill.

När Arthur föddes hade jag väl ingen åsikt. Men ren före första gången på stan googla jag lite åsikter om offentlig amning. Sådär för att veta hur man ser på det i Finland. Vissa var förståndiga och sa att ja, att självklart kan man amma, men otroligt många kommentarer sa att nej, gå på wc:n, mata från flaska och så. Det gjorde mig ju lite osäker, kanske nån sku bli störd, säga någo åt mig och så. Men allt gick bra. Var också efter det lite orolig för hur det skulle tas, var det lämpligt eller ej liksom. Speciellt när vi sku på restaurang. Men efter mama rosa besöket med Arthur hade jag bestämt att det var okej. Och med tiden har det bara blivit mera okej. Hellre amma en hungrig/bröstsjuk unge än att höra på skriket och inte tillgodose babyns behov. Jag har ammat i närtågen (tåget var försenat), på en central bänk i böle tågstation (annars sku det ha blivit i spåran), bilen, caféer och de få gånger vi gått på restaurang (det kostar ju pengar och pengar är ibland lite knappt!), flygplan... Och om någon sku ha sagt nåt åt mig sku jag bara ha fortsatt.

Jag tror inte att nån njuter av att visa upp sina bröst på offentliga platser, jag har inte haft så mycket emot det, men så lite som möjligt försökte jag ju alltid visa. Och när barnet har bröstet i munnen så ses ju nästan inget. Och ingen måste ju titta. Jag tittar inte heller på andra när det äter.
Amning kan inte jämföras med att gå på toaletten eller utföra andra naturliga behov. Det det nog kan jämföras med är att dricka ur flaska eller helt enkelt att äta. För barnet äter ju. Något som är helt okej att göra. Allestans. Så länge man själv är okej med det. Ibland ses barnen bara som nån slags accesoar till föräldrarna och har jättelite värde i sig själv. Barnet ska inte få bröstmjölk för att nån annan störs av det, barnet ska vara så tyst som möjligt så att ingen störs. Det finns mycket saker som också stör mig när jag rör mig ute bland folk, men det är sånt jag måste finna mig i. Vårt samhälle borde också finna sig i barn och amning. Så en sista gång. Det är okej att amma offentligt.

4 kommentarer:

Sara sa...

de som har problem med offentlig amning ser jag som A) sjukt pryda mänskor och B) folk som inte har en susning om hur små barn fungerar. att man ens ska behöva försvara hela grejen!

Michaela sa...

Exakt! Helt sjukt att man måste försvara det. Och därför är det en grej som är så viktig att försvaras. Så att mammorna inte efter 30 år sitter inlåsta eller alternativt flaskmatar.

Kakkakaffe-Eva sa...

Du skrev det där bra.

Michaela sa...

Tack :)