Nu tänker jag tycka en sak, och det är då min åsikt, just nu. Kan ju ändra mig.
Läser några bloggar där man är på nån konstig bokstavsdiet som går ut på att utesluta kolhydrater och äta massa fett, vet också många andra som gör det. Det är alltså bakgrunden till mina tankar.
Jag sku borda gå ner några kilon. En sådär 7 sku säkert vara helt bra. Är nog rätt nöjd med mig själv men är ibland på fel sida om BMI 25, å sku helst vara under det, för att det är hälsosamt å jag sku säket må bättre. Så jag sku ju kunna vara en sån som går på sånhär diet. Men jag gör det inte.
Största orsaken är för att jag tycker att hela familjen ska äta samma mat, tillsammans. Barnen ska lära sig av föräldrarna hur man äter hälsosamt och på så sätt få ett hälsosamt förhållande till mat (och sin kropp) så att de i framtiden inte behöver gå på dieter. Och barn och ungdomar behöver energi och det får de i form av kolhydrater. De behöver också en massa grönsaker och frukt för att få alla vitaminer som behövs för att hållas friska och pigga. Fett behöver de ju nog mycket av, men då helst i snäll form, såsom oljor och växtfetter, inte fett från ostar och sånt. Och protein är ju också viktigt, men de behöver inte hur mycket som helst av det.
Jag tror att om hela familjen äter fullständiga hälsosamma måltider i passlig storlek så hålls alla på sin idealvikt, kanske nåt fruktmellanmål nånstans för att inte bli för hungrig. Problemen är väl det att man tycker om att äta stora portioner, att man äter för sällan och blir för hungrig och att man inte kan motstå onödiga sötsaker. Jag är helt säker på att jag sku gå ner i vikt om jag sku lämna bort allt onödigt socker. Men det är ju bara så gott och ger det lilla extra en tråkig dag.
Men i och med att Arthur äter samma mat som oss så har jag börjat äta mycket hälsosammare, de flesta onödiga sötsakerna har fallit bort eftersom jag inte vill att han ska äta sånt, och fast jag ibland smygäter så är det inte alls lika gott som att bara öppet njuta av det. Men vägen hit har varit rätt lång, har medvetet ändrat min diet mot en mera barnvänlig diet ända sedan Arthur började äta riktig mat.
Ja, och nu ska jag njuta av lite fredagskvällskex och se på lite Castle. Trevligt veckoslut.
9 kommentarer:
Jo, i princip håller jag med dig. Men. Om jag har några extra kilon tror jag det är bäst jag gör mig av med dem nu. Dottern förstår allt mer, och VILL äta samma sak som vi. Men än så länge är det ändå så att hon äter det jag bestämmer att hon ska äta. Och än så länge är mängderna så pass små att jag orkar laga annan mat åt henne än åt oss. Visserligen tillreder jag inte alla måltider hon får i sig eftersom hon går på dagis, men nog de flesta. Så, jag vill gärna gå ner några kilogram, och eftersom jag inte rör på mig tillräckligt för att det ska gå tillräckligt fort (tålamodet...) så tänker jag a) sluta med socker och b) lämna bort snabba kolhydrater. jag kan helt bra käka kyckling eller malet kött, servera pasta eller potatis till åt flickan och äta sallad eller råkost själv i stället. Enkelt! Tror jag... heh.
Alltså det är ju just där på tålamodet det ryker. Man vill inte vänta. Men sen när du gått ner dina kilon, vad tänker du äta då? Tänker du fortsätta skippa pastan eller tänker du börja äta samma som alla andra? För jag är också lite inne på att man ska lära sig äta hälsosamt så att man alltid kan äta samma sorts mat, och inte dieta några gånger per år och sen äta samma mat igen och gå upp.
Men jaa. Din kommentar var så spännande att jag måste svara på den halv 8 på lördag moron. Har börjat vakna 7 och kan inte somna om fast alla andra sover.
Hej från en som också vaknat tidigt!
Jag tycker att motion och mindre bulla funkar bäst. Sedan kan man äta nästan vad som helst. Fast hellre fullkonsprodukter om man vill ha kolhydrater.
Efterom jag inte ammade är jag däremot lte nyfiken på hur mycket ni upplevde att det påverakde er vikt. FOlk menar ju att kilona bara RINNER av en. Men det känns lite överdriver. Eller?
Kilona rann inte av mig, men jag var så trött så jag kompensera med massa pizza och shoko, så utan det sku jag säkert ha gått ner massa. Men sen när jag sluta amma kändes det som att jag för en kort stund gick ner lite, för att sen igen äta alltför mycket saker och gå upp. Men sen börja jag äta med Arthur och nu sitte kläderna igen bättre.
Men jag instämmer i vad du skriver Peppe. Att motionera gör nog under. Om man då sku ha motivationen. Och jag föredrar nog absolut fullkorn framom helt vanligt vitt, förstår inte riktigt varför man inte sku göra det. Det är ju inte ens så mycket dyrare.
min filosofi är att äta nyttigt, mycket och att promenera minst en halv timme om dan, men gärna mera. det håller mej i superform! dieter ger jag inte mycket för; det handlar ju om att lägga om sina vanor så att man hålls på sin idealvikt också...
vad gäller amning så säger jag nog att ja, i mitt fall rann nog kilona -efter ett tag. har läst att det är det man ammar efter 6 månader som har verklig effekt och mitt fall stämde det bra. jag tycker att jag hann bli FÖR smal innan jag blev på smällen igen. (för att förtydliga: man ska nog turboamma väldigt mycket och väldigt länge för att de ska bränna fläsket ordentligt!)
nå, egentligen är det "ingen diet utan en livsstil" om man frågar LCHF-frälsta :) sen när man nått sin idealvikt kan man käka just fullkorn och sånt, dvs mindre bulla och mer motion. så det är nu inte så komplicerat egentligen.
amningen.. nä, svårt att säga om det var den som fick kilona att försvinna. jag tror amninge mest fick min kropp att hålla kvar alla kilogram. jag har blivit tanigare sedan jag slutade. tanigaRE, har nog inte varit tanig sen jag var tonåring... mest var det nog det att graviditeten tog slut som fick kilona att försvinna, jag hade samlat på mig ca 10kg vatten. så motionerade jag ju som en tok, promenerade i 2h/dag oberoende av väder, men inte hände nåt annat än att jag fick ganska bra promenadkondis.
det enda som funkade vad att förändra mitt matintag.
Jag körde ju egen mjölk varvad med ersättning och jag tycker inte att amningen gjorde nån skillnad i kaloriförbränning.
Däremot är ju fördelen med att bo i stan och ha många vänner/möten och dessutom innerligt hata kollektivtrafik att jag springer fram och tillbaka mellan Rödbergen och centrum minst tre gånger om dan. Väldigt effektivt.
Men så länge man är mår bra och är någolunda nöjd med sin kropp ska man bara njuta av att man är en så bra typ. Som ni är.
Ja jag kan ju börja med att säga att NOLL kilo rann av mig när jag ammade. Hände verkligen NADA. Så något måste hända nu.. Däremot visade ju sig LCHF inte vara så mycket för mig.
Jag tycker nog också man ska äta samma sak för evigt.Jag har aldrig bantat eller gått på diet i hela mitt liv förrän nu den här veckan så det är inget jag planerar göra till en vana eller föra över till Astrid som en dålig grej eller så.. Planerar egentligen att gå tillbaka till min vanliga kost, d.v.s vegetariskt, frukt, grönsaker, en sjujäkla massa kaffe och en och annan kaka NÄR ÄN jag vill det..:) Och så träna i stället.. det här med dieter och inte äta si eller så gör livet alldeles för tråkigt :)
Man ska njuta och må bra i sig själv! Blir så glad av smarta människor.
Skicka en kommentar