Idag har Arthur gråtit mer än typ nån annan dag i sitt liv, allt har varit skit. Och att förbereda natten, eller ens släcka lampan eller närma sig sovrummet har varit paniik, eller om Micke tagit honom i famnen (han brukar natta) så har han blivit hysterisk. Slutligen somna han gråtande i min famn framför Grey's anatomy när han säkert femte gången fallit och slagit sig på grund av trötthet.
Men liksom vad göra när inget är bra? Inget dåligt alternativ ens. Jobbigt. Hoppas det nu beror på tandväxt/flunssan/feber/gasmagen/någo
2 kommentarer:
Jag skulle titta in och tacka för kommentaren du lämnade på min blogg!
Hoppas att ni får sovet inatt och att morgondagen är bättre.
Varsågod! Och jaa, om vi säger så om natten så är jag så tackasam att det är morgon och den är över, en av de värsta nånsin. Nu ska jag ha läkartid.
Skicka en kommentar