Vi har nästa ultra i mitten av december och hittills har vi båda varit inställd på att fråga kön då. Men igår när vi igen fundera på det så kom jag på att det kanske sku vara kiva att inte veta, och sen bli överraskad vid förlossningen (som ju denhär gången helst ska gå utan epidural!). Vi ska ju ändå inte köpa någo nya kläder, jag hinner inte ändå sitta och drömma så mycket om den nya babyn och jag vet ju ren att det är en pojke. Ända problemet gäller namn. Vi har inga namn på lager och det är ju lättare att komma överens om 1 namn än 2.
Nu ska vi bara då kunna hålla käft på nästa ultra och inte fråga, och sen blir vi överraskade.
8 kommentarer:
Ja tror nog det e en flicka i din mage :) Varför ingen epidural annars?
Du har fel! Jag vill vara mera med på slutet och känna vad jag ska göra, inte så att nån säger åt mig att nu borde jag göra så och så och min kropp fattar inget. Sku ville gå in i det helt och bara klara av det naturligt. Men troligtvis så blir det ju nog inte så. Sen när det gör ont, ont, gör jag nog allt för att få det bort.
Jag hade epidural under öppningsskedet, men vid krystandet hade den inte längre någon verkan, så kände nog allt som kroppen kände. Men andra barnet brukar ju komma mycket snabbare, så du hinner säkert inte ta någon spruta :)
Fast jag hade läst om förlossningen så fatta jag nog inget. När jag var öppen nå 4-5 cm så fatta jag ännu inte att vi sku få barn idag, blev så förvånad när barnmorskan sa det. Men jo, så är det säkert bättre, att den hinner sluta värka och man krystar naturlig.
Vi har andra ultran om ca. en vecka och vi har också funderat på ifall vi vill veta eller inte. Med Elias visste vi att det skulle bli en pojke, och det hjälpte mig under graviditeten att bättre förstå att det är en riktig person inne i magen. Den här gången kanske jag inte vill veta..
Jag tycket de e fint om du vill föda utan epidural, ja hade ingen smärtlindring vid förra förlossningen och allt gick super bra, var nöjd med mitt beslut och har aldrig mått så bra som direkt efter förlossningen. Jag skulle ha haft energi att springa ett maraton lopp fast jag hade vakat i 3 dygn. Får hoppas att allt går bra nu också och jag klarar de utan epidural.
Usch va lång komentar...
Jag vet, sådär med första barnet behövde man nån bild att förstå det och anknytningen blev sådär bättre. Men nu när tiden säkert ändå går rätt snabbt och barnet som ren finns är i fokus så kanske det inte är lika viktigt.
Jag är lite avonsjuk på alla som klarat det utan så därför vill jag också. Tycker att det ska gå naturligt för det gör det ju, men sen när man vet att man kan få bort smärtan så...
Vad olika folk verkar tycka om epidural. För mig var epiduralen räddningen, den fick mig att slappna av så öppningsskedet äntligen kom igång. Sen var jag utvilad och kunde vara med om krystandet på ett helt annat sätt än jag tror jag hade kunnat annars. Upplevde nog att det var jag och min kropp som bestämde och ingen annan, det gick jättebra, jag tar definitivt epidural bara jag har den möjligheten nästa gång. Men kanske alla påverkas lite olika av den, och det beror ju säkert på i vilket skede man får den också.
Så tycker jag nog inte man ska vara avundsjuk på folk som föder naturligt, inte är jag heller avundsjuk på folk som klarar av att aldrig ta bedövning hos tandläkaren. :D Alla ska väl göra som de själva finner bäst, huvudsaken är att barnet och mamman mår bra och ingendera får förlossningstrauma - alla är ju byggda olika och behöver olika hjälpmedel, och jag tror en del klarar sig bättre utan bedövning än vad andra skulle. Andra gången vet man ju åtminstone ungefär vad man har framför sig, som förstföderska skulle jag aldrig ha vågat mig på naturlig förlossning. Så lycka till med ditt val, finns ju en massa man kan läsa om det där om man riktigt vill sätta in sig!
Epiduralen var nog bäst då, det var det, för jag behövde vilan, men för mig sku det vara jätteviktigt att få känna hur det känns på riktigt, helt sådär naturligt (försökte så länge som möjligt också förra gången men till slut spände jag mig bara så, så tänkte att det är bättre att slappna av). Och kanske avundsjuk är fel ord, men det finns vissa saker som jag tycker att "oj, så vill jag å ha det", och isf att vara bister över att inte ha det så så vill jag försöka själv ha det så.
Men om det blir olidligt eller jag är döslut eller nåt, så självklart blir det epidural då. Och jag tycker absolut inte att det är fel i epidural, dömmer ingen annan, det är bara för mig viktigt att försöka naturligt.
Skicka en kommentar