onsdag, april 27

1 eller 11

Denhär dagen kan gå och dra ett gammalt surt täcke över sig. Eller nåt ännu äckligare. Denhär dagen är bara skit. Igen en gång.

Hela dagens program har rört sig kring Arthurs öronkoll (efter öroninflamationen) som var 13.15. Problemet har hela tiden varit att han vanligen sover då. Så vi var inne hela förmiddagen, baka, bada, lekte, åt, damsuga, så på tv. Arthur var rätt busig och jag tappa nu halvt nerverna hela tiden, allt bara flög och var skit och han sku rådda och jaa...

Sen kom vi till hälsostationen. Och vänta, och vänta, och vänta. Arthur var hyper när han var så trött men helt sjukt duktig. Kvart före 2 kommer vi äntligen till info luckan och frågar att var e problemet när ingen ännu heller kommit?!! Då sa hon att vår tid hade varit 11.15 idag. En tid som sku ha varit så vettig och bra. Men jag har skrivit två gånger att den är klockan ett och helt från början varit inställd på 1. Det var den enda, absolut enda tiden, som gick att få inom 6 veckor efter inflammationen, annars sku jag inte ens tagit den. Så antingen har hon sagt fel i telefon, eller så vet jag inte skillnad på yksi och yksitoista.

Och egentligen var det Micke som sku fixa allt dethär, men han hitta inte numret och kunde inte ringa. Så gissa vem jag är störd på nu!?

Halv timme senare:
Och så är jag igen så glad över att ha en blogg och bara få ut allt skit. Nu är allt ren mycket bättre, det var bara en missad tid, inget värre och so what att Arthur går och sova senare ikväll när han sover tupplur till 4. Hela världen faller inte på grund av det. Vi kan fast se på shaun the sheep i en timme på kvällen och det är inte heller sist och slutligen så farligt. Alla lever och mår bra.

5 kommentarer:

Peppe sa...

Testa hemkläkarna. Om man har försäkring blir det inte dyrt alls. Däremot besparas man hälsovårdsinfernot.

Sen tycker jag att det är lite komiskt att Micke "inte hittade numret".

Du är en tuff kvinna. Skulle säkert klara dig var som helst.

Michaela sa...

Alltså jag har hela tiden vetat att dethär är ett sånt misstag och planerat att beställa tid privat, men har inte fått det gjort och hoppas att förlossningen inträffar just på vår tid så att jag inte behöver fundera på det (för vi har försäkring som täcker allt!). Vissa saker är bara för jobbiga att ta i. Men jaa, aldrig igen.

Och ja, Micke som inte hitta numret. När han sökt på nätet i 15 minuter och inte ännu fått fram nåt så tappa jag nerverna och gjorde det själv. Det är väl största orsaken till att jag fixar sånthär, det går så mycket snabbare och smidigare. Och för att jag kan Arthurs personnummer utantill =)

Sofia sa...

Jag känner igen det där ibland, fastän vi inte har barn än. Jag gör oftast det mesta själv utan att tänka på det. Ibland stänger jag kanske ute gubben ibland utan att jag tänker på det. Borde väl ge honom en chans också :) Kanske kvinnor är bättre på att tänka praktiskt och planera sin tid så att man får allt "man borde" göra gjort. Men är det vår uppgift att lära männen vad som borde göras? (alltså hemsysslor, handlande och annat praktiskt...)

Michaela sa...

Sofia: Men kanske det inte är en kvinno-man fråga, utan till en del en personlighetsfråga. Jag är en orgniserare och planerare, vill ha koll på allt och har all info i mitt huvud (därför passa logistik mig perfekt!). Micke är sen igen jätteglömsk och har inget i huve, tankspridd heter det kanske. Men sån har han alltid varit och kommer också att vara, och det är nåt jag alltid vetat, fast det ibland irriterar mig.

Men sen så tror jag nog också att uppfostran har en stor roll. Tror att flickor blivit uppfostrade att se alla saker, medan pojkar fått allt mera serverat. Men det är ju inte deras fel, utan föräldrarnas. Men då blir det väl lätt så i dagens värld att kvinnorna får lära männen vad som ska göras och vad som ska tänkas på, för nånstansifrån måste de ju få det om det inte kommer hemmifrån.

Men Arthur och nästa pojke ska så lära sig att se vad som ska göras och vad man skall vara uppmärksam på.

Och i denhär kommentaren finns det mycket som kan tolkas fel, det ska man inte göra =)

sofia sa...

Du har så rätt, personlighetsfråga är det nog absolut. Jag gillar också att ha koll på allt. Speciellt nu då jag har börjat jobba och inte har så mycket tid över på dagarna så vill jag gärna ha det mesta planerat så att man hinner ta det lugnt på kvällarna också. Men det är ju inte bara han som "gör fel" utan jag som också måste försöka förstå honom, vilket inte alltid är så lätt. (det är skönt att skriva av sig ibland :) )

Att det beror på föräldrarna också håller jag med om. Flickor tror jag lättare tar efter mammorna, modellinlärning heter det visst, och pojkarna efter papporna. Och då beror det ju på vad föräldrarna har haft för roller. Det kan ju nog vara bra att var och en gör vad den är bra på, så länge båda trivs med sina roller och uppgifter.

Tack för en intressant blogg förrästen :)