måndag, april 11

3 veckor kvar

Magen i 36+6 i ett smått kaotiskt sovrum med bilpojke i bakgrunden

Igår var första gången som jag kom på att jag helt på riktigt, troligtvis jättesnart, kommer att få hålla VÅR lilla megalätta beibis i famnen (för allt är megalätt som är lättare än 13 kg). Att vi på riktigt snart kommer att ha en baby här hemma. Jag har inte haft babyfeber på jättelänge, men igår när jag konstatera att det faktiskt troligtvis blir så, blev jag jätte lycklig och babysugen.

Med Arthur såg jag mest fram emot att få byta kläder på honom. Nå, det var ju inte så roligt sen sist och slutligen. Nu är det nog det att ha nåt litet, lätt i famnen och bara titta och snusa på det. Ska också bli jättespännande och se hurdan person det blir.

Förlossningen är jag ännu rätt lugn med. Har köpt världens bästa förlossningsbok och jag känner mig lugn inför förlossningen. Med lugn, harmoni och avslappning kommer det att gå bra. Lite orolig är jag för tiden efter. Mest för hur jag skall räcka till och orka. Jag sku snabbt villa hem från sjukhuset för om jag är länge borta kommer Arthur att vara extra besvärlig när jag kommer hem, men sen å andra sidan sku det ju vara bra att först komma hem när mjölken stigit. Men sen vill jag nu inte bo flera än 1 natt i ett rum med en massa andra babyn och mammor, och ser hellre att Micke är hemma med Arthur än i familjerum med mig. Då sku Arthur måsta fara nån annanstans och sen igen vara besvärligare hemma.

Jag hoppas att amningen kommer igång bra och löper rätt smärtfritt, sku inte orka med alla amningsproblem som jag hade med Arthur. Och jag vill så gärna amma, gärna mycket längre än med Arthur (6 mån), dessutom tror jag att det med två barn är mycket lättare att helamma än att hålla på med ersättning.

Jag vill inte tappa tålamodet med Arthur. Jag vill så gärna vara lugn och förståndig, men hur ska jag klara det när jag är trött och alla bara skriker. Det kommer att vara tungt. Svårare kommer det också att vara då Arthur inte ännu äter själv (han har haft egen sked i över halvt år men har inget intresse att äta ordentligt själv) och inte säger ett enda ord (skakar på huvudet och pekar gör han nog).

38 fulla veckor är det nästa tisdag. Efter det kan det väl hända när som helst, men jag är rätt säker på att det faller rätt nära samma tid som Arthur föddes. Om denna sku födas samtidigt sku det vara 1.5 (inte en bra dag), så kanske 1 vecka tidigare, under påsken, sku vara bättre. Men det är ju nåt som jag inte kan påverka, måste bara vara förberedd på att det kan ske närsomhelst efter den 19:e. Helt sjukt att det är så snart. Säng har den lilla inte ännu heller, tror det sen ändå får bli en likadan ikea säng som vi nu har och så sätter vi den på andra sidan. Allt annat är nog klart, har t.o.m miniblöjor hemma ren.

7 kommentarer:

Nonnu Neuloja sa...

Kommer ihåg då jag började läsa din blogg 2009 då ni just hade fåt Arthur. Din blogg har varit så motiverande ända sen hösten 2009.

Nu får jag läsa hur er vardag med två småa börjar ta sin form. Spännande :)

Har ni börjat förbereda Arthur om den nya babyn på nått sätt?

Michaela sa...

Tack =)

Arthur ja. Har väl förberett honom lite för länge. Där kring vecka 28 fick han boken om lillefanten som får ett syskon och sen dess har vi berättat att det bor en baby i mammas mage i samband med att vi läst den. Men han förstår nog inget, verkar det som iaf. Men endå försöker jag nog berätta och prata för kanske han förstår nåt.

Försökte igår när vi såg en baby på bild förklara att det snart kommer en hem till oss och att den vill äta från mammas bröst och att den skriker och sover med oss i sovrummet. Sova i sovrummet förstod han. Sen har vi också dubbelvagnen inne och han klättrar i den och så visar vi var babyn ska sova.

Lee sa...

ahhhhh! Det är ju jättesnart! Och dt var ju typ igår som jag var med o köpte graviditetstestet! Kan ni skicka viesti åt mig oxå när han ploppar ut, fast ja har amerikanskt nummer? :)

Michaela sa...

Jaa Lee, självklart. Men du måste skicka det åt mig så att jag kan sätta in det i telen

Eva sa...

Om att orka med två små:
var snäll mot dig själv, kräv inte alltför mycket vad det gäller hushållning och mat.Det är helt ok att äta färdigmat och att ha det extra roddigt hemma då man har två små. Be gäster ta med sig kaffebröd, och ta inte stress för att ha det städigt då ni får besök.
Våga be om hjälp! Och våga släppa taget lite grann om den äldre vad som gäller rutiner (jag hade jätte svårt med att inte ha koll på allt gällande Eino efter att Sampo föddes).
Några tips av mig som så småningom börjar hitta balansen med två små :D
Önskar dig massor med krafter och positiv energi till förlossningen!!

Nonnu Neuloja sa...

Jag tror någ Arthur förstår nånting av det hela med att babyn kommer. Alitajuisesti har han blivit förbered åtminstone då ni har pratat om det osv.
Borde skaffa en såndär bok också som berettar om hur babyn är i magen och sen kommer hem med mamma och hur livet sen kommer att vara.

Michaela sa...

Eva: Tack för krafterna och tipsen. Kommer säkert att var jobbigt att inte ha full koll över vad Arthur exakt ätit, när han skitit och hur mycket han sovit.

Johanna: Det är sant, det är väl också därför det sägs att man också ska förbereda så små.