lördag, juni 4

Hysteriiii

Roligt när båda ungarna gråter helt hysteriskt. Och vad gör vi vuxna då? Börjar skratta helt hysteriskt. Om jag var ensam sku jag å ha gråtit.

Och jag visste att det inte sku sluta bra om Arthur 1år 8 mån skippar tuppluren. Ungen är som förbytt och vråltjuter och slänger sig och kastar sig och är hysterisk. Inte roligt. Och den andra, mindre, blir igen hysterisk på kvällen när han får vänster bröst. Han testar inte ens det, bara tjuter. Oj, oj mina barn.

6 kommentarer:

Sara sa...

det fiffigaste man kan göra är att skratta! vi har många kvällar legat och skrattat i sängen, maken och jag. medan ungarna gjort allt annat än det.

med två små får man ställa in sej på att det bara blir så.

vår lillgris har ju sen ungefär en månads ålder totalvägrat vänster bröst. så jag högerammar, jag.

Nonnu Neuloja sa...

Sain juuri laskettua hysteerisen 1,5 vuotiaan sänkyyn nukkumaan. Päiväunet jäänyt väliin myös tältä herralta. Saas nähdä kuinka levoton yö tulossa. Tai sitten se nukkuu aamuun asti ilman herätystä. Jälkimmäinen on se toivotumpi vaihtoehto.

Voimia teille!

åsa sa...

Vad är det för fel med vänster bröst? Vi hade alltid betydligt mera problem med vänster än med höger.

Kämpa på och håll modet uppe!

Michaela sa...

Sara: Men det var något härligt i att kunna skratta åt det tillsammans, det var såndär "we are in this together"-känsla och vi klara det nog, tillsammans. Och det har jag ren märkt, med två blir det så, det går inte att hålla alla nöjda.

Johanna: Det är första gången den skippades här och det får nog aldrig ske igen. Vi fick ingen blöja på heller så hoppas på torr säng här.

Åsa: Och vänster är iaf det bröst jag hellst ammar från så det sku få vara högra som är problemet.

Eva sa...

Det är så igenkännande att läsa dina texter nu, för precis så där var det ju. Och jag undrar lite varför det känns mycket mindre hysteriskt nu - om omställningen är mindre eller att de äldre barnen har sällskap av varandra. Förmodligen kombon. Kämpa på, snart har du/ni kläm på baletten!

Michaela sa...

Eva: Just nu känns det nog lite galet med två så små och kan inte förstå hur ni kan ha en tredje med ännu mindre åldersskillnad. Men snart kommer väl dethär också att gå smidigare, säkert sen när Sander också börjar få mera rutin och börjar intressera sig mera för omvärden.