Resfeber

Lider av grym resfeber. Sku så gärna fara nånstans varmt i januari/februari, och absolut med Arthur. Thailand sku vara härligt men det är nog säkert lite för varmt för Arthur och sen är resan nog jättelång, fast man kan ju ta nattflyg. Kanarieöarna har jag något emot så dit vill jag inte fara, fast det säkert är helt trevligt där. Kap Verde var ett alternativ men dit var också lång resa och enklast med charter. Har mycket emot charter också, fast i vissa fall är det ju billigast och mest praktiskt, men det är så trångt i planen och så tråkigt.
I Egypten blir man bara sjuk så det är inte roligt, allt i Europa är för kallt då, så nu är mitt nya alternativ Dubai. Lite värme, mycket att göra, lite stränder, inte för långt flyg och inte för stor tidsskillnad. Nu är det då bara att hitta något som inte är alltför dyrt och sen hitta pengar.

Piggare

Hade besök av bästaste Dagny, Steffen och ursöte Kristian. De bor bara alltför långt borta. Krisitian är 6 månader och så söt och lätt. Sku ha kunna bära på honom hela tiden, men Arthur blev så svartsjuk. Han börja störttjuta när det var pottdags för att jag hade Kristian i famnen. Sjukt skoj var det och glömde totalt ta foton. Så roligt att träffa nära kompis som blivit mamma och se hur hon ändrat och ser på saker. Det är bara så intressant.

Efter att Micke kastat av dem på fältet så for han och köpa en dyr begagnad resevagn, och jag är sjukt, sjukt nöjd. Nu är vi innehavare av en babyjogger city mini, just en sånhär:
Och hjulen är inte alls så små som de ser ut, och det bästa med vagnen är att man bara lyfter ett handtag inne i stolen och den går ihop, och sen väger den bara 7,5 kg

Trött

Jag är trött, trött, trött. Arthur har haft 2 konsitga nätter i rad och vaknar en miljon gånger, fast han ligger mellan oss, och sen gråter han lite och sen ska man ta honom nära, nära, nära å så bökar han lite och så ska han nära igen och sen kanske han stillar efter 20 minuter och att han får vara riktigt tätt intill och hålla i mitt hår. Skyller på tänder och minimal snuva.
Denhär natten och dagen har jag också haft en hemsk huvudvärk, och när jag sku haft huvudvärk senast vet jag ej. Så jag har varit helt svag och ynklig, så ska bara kasta mig breve Arthur nu.

Men eftermiddagen blir rolig. Får besök. Måst bara få bort huvudvärken, den försvann ute, men kom tillbaka.

Glad jag

Jag fick en sånhär av min mamma och det gjorde mig jätteglad. Nu får vi snabbt upp-putsat en massa skräp som Arthur fäller. Sen har jag fått 4 muminmuggar en tuttberlock av Micke till mitt armband och sen ska vi efter flytten fara en natt på hotell med brunch.

Dagens brunch var helt super. Rekommenderar faktiskt dylan. 15 euro och mängder av gott, är bara så ovan att ha massa mat framför så blev så mätt. Å sen kom mamma med vår sjukt goda bröllopstårta (passionsmousse på chokladbotten) och måste ju nog äta lite sånt... Så nu är jag så trött och ännu också jättemätt. Arthur somna ren kvart över 7. Har hänt så mycket i hans lilla liv under dessa dagar och han har fått så massa härliga gåvor. Idag fick han också den fina brio-hunden. Så vi är alla glada och lyckliga. Nu borde Micke bara gå och lotta. Det är ju min födelsedag så jag borde få allt.

Kalsfirande

Sötaste pojkarna i hela världen. Och mina!

Arthur fick en massa silverfärgade paket som mamma fick hjälpa öppna. Och mamman ser ut som en dåre.
Förutom att mamman är dålig på att dekorera så kan hon inte stava sin ende sons namn. Hon fundera på vem som gett ett namn med 2 R men var ändå lycklig över att det bara var 5 boksvtäver, ja, tills pappan konstatera att nåt är fel. Kakan var iaf jättegod, passion-mangomousse mellan shokobotten.
Arthur tyckte om och åt en massa mousse. Sen åt han å en massa pestopastasallad men på dagen hade han inte ätit nästan nåt. Han måst ha varit nervös :)
Och ännu mera paket fick han. Och bara roliga saker: böcker, träpussel, en klosslåda, badleksaker och en skjorta.

De enda missödena var när Arthur blev sockerfull och lyckades slå sig så blodet spruta ur näsan och hans och min skjorta blev blodit, men det gick snabbt över som tur.

Men idag är det min tur. Borde egentligen ligga i sängen och vänta på att bli uppväckt med moronmål på sängen men min söta familj sover så länge. Sen blir det brunch på dylan med en mängd trevliga människor å på eftermiddagen kommer mamma, hennes kusin (de far till Turkiet idag och vi får bilen) å min bror. Å vi ska äta ännu mera kaka å Arthur får säkert 1 miljon paket. Nu ska ja smyga tillbaka i sängen å låtsas att jag inte vaknat.

Min 1 åring!

Ooohh. Har pappa gett en megalåda åt mig, jag älskar ju lådor!

Ah, det var något inne i lådan. Öppna snabbare. Tar lådan under tiden.
Uh, det var ett piano som för en massa ljud. Va roligt!

Micke hade bestämt att vi inte sku köpa the toys that make the noice, men sen hade han igår ändå i butiken ändrat sig och köpt ett piano åt Arthur. Tidigare fick han också Arne Alligator cd:n av Micke. Och av mig har han inte fått nåt. Men jag har lagat en kaka på moron och sen varit till skolan och lyssna på Calle Haglund. Nu väntar jag bara på att min 1 åring ska vakna. 14.38 för exakt ett år sen tog han sitt första andetag här på jorden.

Förändring under 1 år

För ett år sen denhär tiden satt jag med sammandragningar och försökte pussla med Lee. Tidgare på dagen fick bilen en buff när mamma körde till flygfältet och sen på kvällen satt det igång på riktigt, fast verkar inte kom tillräckligt ofta förrän följande morgon och jag var vaken hela natten.

Men i alla fall så visste jag inget då. Saker som bröstgummi, tankningsperiod, bärsjal, sömnproblem, Anna Wahlgren, somna utan gråt, klängperiod, tandsprickning, 5 minuters metoden, bugaboo (plus alla andra barnvagnar jag nu känner igen), vad och när barn ska äta vad, Attachment Parenting, barnbilstolar, pipmuggar, burkmat var så otroligt främmande och de flesta visste jag inte ens vad betöd.

Nu vet jag helt sjukt mycket om barn, om böcker skrivna om barn, om uppfostringmetoder, om olika synsätt och speciellt mycket vet jag om allt praktiskt. Har aldrig vetat nåt så mycket som jag nu vet om småbarn.

Men har livet sen sist och slutligen ändrat så mycket? Självklart. Det är helt annorlunda, men absolut inte på ett negativt sätt. Men trots att det har ändrat så gör jag nog ändå rätt liknande saker som förr. Jag lagar mat, jag läser bloggar och är för mycket vid datan, jag går i butiker, jag träffar alltid nu och då bekanta (är lika dålig som förr att hålla kontakt, om inte ännu sämre). Det som mest drastiskt har ändrat är min och Micke-tiden. Och det har nog märkts. Förr bruka vi titta på serier tillsammans men nu har tiden eller orken inte bara funnits (beror nog ändå säkert mest på att han jobbat heltid i nästan halvt år). Och vi har nog aldrig tjafsat så mycket som det senaste året, men som tur har det också funnits mycket ljusglimtar och goda stunder. Den näst största förändringen gäller motionen, har inte typ alls motionerat.

Mitt självförtroende har ökat, jag vågar ännu mera stå på mig och gör allt för mitt barn. Jag har fått ett otrolig tålamod och är bra på att hålla mig lugn. Mitt minne har blivit sämre, men sen har jag också mycket mera att komma ihåg. Lätt har året inte varit, men sku inte byta det för något i världen, älskar mitt liv som det är nu och älskar att ha fått vara mamma åt Arthur i ren 1 år. Jag är så tacksam över att få ha honom som min son.

Muminpremiär

Mumintittare i vårt inredningsvackra hem :)

Vi hade Arthurs 1års rådgivning idag och han fick 2 sprutor, 1 i vardera ben. Stackarn måste sitta stilla i min famns och tjöt så. Men sen var det bra och han var hemma hela dagen med Micke, men han har varit så slut, så. Tog en extra tupplur mellan 4 och 5 och nu är han bara slapp och slö och famnen. Så vi testa sånt som många barn i Arthurs ålder gillar. Mumin. Lite youtubande och nu sitter pojkarna i familjen fastklistrade vid datan. Och Arthur är faktiskt slut, undrar när han senast varit så stilla så länge, vanligtvis är det fart på.

Arthur väger nu 11 kg, är 80 cm lång och har allt toppen. Det enda rådgivningstanten kommentera var att vi nog sku kunna ge fettfri mjölk åt honom och sen mera margarin. Men det vill jag inte. Han får nu mörkblå lätt mjölk, kanske senare 1ans mjölk, men tycker att omställningen är alltför stor om man ger fettfri. Först får barnet fet modersmjölk, sen fet ersättning och mittiallt inget fett. Tror inte att mjölkfetten alls är så farlig, det är ju det mest naturliga! Min linje med Arthur mat är: lite socker, mycket grönsaker och frukt, lite tillsatsämnen, lite salt, och sen har fettet inte så stor skillnad (men nog så att han får dedär omega grejerna).

Det var det. Nu ska jag ta min haltande pojke i famnen. Dumma sprutor.

Kex och tänder

Här var jag husmoderlig och baka havreflarn till Arthurs kalas. Och vad hände? Jo, tredje och största plåten blev och se ut såhär. Jag svor. Och konstatera att gästerna får dela på 17 kex. Suck.

Här ser de inte alls så mörka ut, men de var nästan svarta när de kom ut.

Sen håller Arthur på att få en mängd tänder igen. Men är mindre gnällig än vanligtvis vid tänder och har sovit rätt bra (för han får ju hålla mig i håret nästan hela natten!). 4e tanden uppe på högersida är nästan ute, 4e tanden på vänster sida uppe klämmer just igenom och sen efter den klämmer snart vänster övre hörntand ut och sen höger. Och jag som älskar tandsprickning.

Men annars har Arthur två ljuvliga grejer pågång nu.
- Han söker bok och kommer med den och sätter sig i famnen så att man ska läsa, och han orkar också titta.
- Han dansar. Gungar neråt med rumpan. Gulligaste nånsin.

Dagarna bara går

Sku idag haft skola från 9-4, men Micke hade något viktigt så jag var hemma hela dagen med Arthur och hade roligt. Vi var i parken där jag störde mig över dagmammor som bara pratar med varandra och inte ser efter små, små barn som inte ens kan prata. Sen åt vi färdig frysmat, grönsaksbiffar och Oolannin potatismos och ärter, är inne i en lat period med matlagning. Dagsvila för Arthur, vagnsurfning och lite vila för mig. Städning, upp-plockning och matlagning igen. Sen kom Micke hem och vi förde rosk och gick till butiken alla. Sen var det kvällsmål och lek och nu är dagen slut. Igen. Dagarna går nog så snabbt.

Mixed feelings

Vyn

Betongklimpen

Vi var igår snabbt och titta på vår nya lägenhet och nu är känslorna blandade. Det finns vissa plus och vissa minus med att flytta dit, men det känns nog som det säkraste alternativet, för att hitta en någorlunda billig 3a i Helsingfors på 5 månader verkar krångligt.

Plussen
+ Läget. Fast det befinner sig i betongdjungeln så är allting nära. 10 minuter gång in till centrum, 15 min med cykel till Arcada, 5 minuter (max) till Hagnäs torg och saluhall, finns söta cafer och restauranger i närheten. Så läget är det största plusset.
+ Vyn. Man ser hela Helsingfors. Fast med tanke på min höjdskräck är det också negativt
+ Arthur får ett lekrum
+ Balkong
+ Hyran och att el, vatten och internet ingår i den

Minusen
-Hissen är minimal. Just så att vår nuvarande vagn ryms in, men inget annat sen. Måste fundera på ny vagn. Och att bo på 5e våningen om hissen dör är inte skoj med en Arthur.
- 5e våningen och jag som inte tål höjder. Kommer aldrig att gå ut på balkongen.
- Det finns lite grönområden där omkring. Här är vi som på landet med häststall och allt.
- Ingen diskmaskin såsom nu.
- Det är egentligen 2 rum med tupakeittiö, så vardagsrummet är rätt litet och dit ska rymmas matbord, bokhyllor, tv, bord. Sen måst datan vara nån annenstans.
- Lite tomma ytor i köket, här har vi 4 och där var väl 2
- Fult plastgolv i badrummet.

Ja såhär är det då man haft en toppenlägenhet. Man blir så kräsen. Och sen vet jag inte om jag är redo att flytta Arthur i eget rum. Jag sover så bra när jag inte behöver fundera på ifall jag hör honom på natten. Och sen behöver jag ju inte stiga upp och gå långa vägar. Så tror vi alla ännu ska sova i samma rum.

Och sen får vi max bo där 3 år och sen borde jag å vara klar så det är ju inte för evigt och nu är nog detdär läget viktigast, allt annat får vi bara leva med.

Kaktips?

Jag hade tänkt laga en såndär mjuk och marängbottentårta med grädde och bär till Arthurs födelsedagskalas nästa fredag. Så jag provlagade idag. 1 hel kaka för oss två. Men som tur var det inte så god som jag hade hoppats (fast Arthur gilla och då måste jag äta mer än tänkt för annars sku han ha gjort det, först när det är slut nöjer han sig med att det är slut).
Enda problemet i det är att nu vill jag hitta på nåt nytt att görat. Nåt som räcker till åt 10 vuxna så att jag bara behöver laga 1 kaka. Har nu i tankarna en chokladkaka med apelsinmousse, men sen sku jag inte villa ge choklad åt Arthur än. Så nu vill jag gärna ha tips på nån bra ettårsdagskaka! Kan googla recept själv men bara ideer, vad hade ni/har tänkt ha på ettårskalaset?

Som salt gör jag en pesto-pasta-broiler sallad.

Kvällen och skitstorin

Jag är så dålig med dethär att fota just nu. Glömde igen kameran. Men en toppen dag har haft en toppen kväll.

For till Sello med tåg för att äta med Jari och Dannu där. Vi gick i butiker, Arthur hade bollhavspremiär i HopStop, vi åt supergod pizza på classic pizza och Arthur betedde sig någorlunda vettigt (förutom mjölkkastning, gaffelkastning, mjölkspottning, springa utan skor...) vi sökte blöjor i prisma och på hemvägen i tåget charma Arthur så på en äldre man så att han fick två äpplen som han sen gnaga på nöjt resten av vägen. Kan inte förstå att det finns så trevliga människor, man vet liksom inte riktigt vad man ska säga. Och äpplena var helt sjukt goda så som han hade sagt.

I hoplax var det skitblöjsbyte ute i det fria. Igår hände en av de värsta sakerna i skitväg nånsin. Arthur hade skitit inne och jag trodde jag hade gett över ansvaret åt Micke men han hade inte förstått det och jag glömde det och så gick Arthur till parken med skit i blöjan och lekte där och fick först blöjan bytt hemma. Och jag gråter nästan av att tänka på det. Känns så fel och hemskt och jag är så lessen. Nå iaf så har han sen det varit rätt röd för den frätar dendär skiten. Så därför ville jag byta genast det var möjligt, så att det inte skulle bli värre. Så det var ute. 8 på kvällen på tågstation. Måst ha verkat skumt.

Men nu ska jag sova. Imorgon ska jag planera flytt. Kom på att jag kan börja cykla till skolan.

Så underligt, men bra

När jag vila med Arthur ringde telefon. Svara inte, var för dåsig. Den ringde igen när jag sku laga mannagrynsgröt åt Arthur till mellanmål. Svara. Hoas (bostadsstiftelse för studiebostäder i helsingfors) ringde och erbjöd lägenhet åt oss i Hagnäs. 12 kvadrat och ett rum större. Och endast 120 euro högre hyra men inkluderat el och internet. Nära till skolan och allmänt lyx.

När Micke kom hem öppna han brevet som kommit i posten under Arthurs tupplur. Vår hyresvärd meddela att han tänker sälja lägenheten och att vi max då får bo 6 månader här.

Kan inte komma över att timningen varit perfekt och undra om högre makter haft finger med i spelet. Vi ska flytta. Och vi har alltför mycket saker.

Vad göra annorlunda?

Arthur blir om en vecka 1 år och jag har lite funderat över vad vi sku ha kunna göra annorlunda med honom och vad jag sku göra annorlunda med nästa barn. Det ena är att amma längre och det andra har med sömnen att göra. Men detdär med sömnen är svårt, för jag vet inte konkret vad vi sku ha kunnat göra annorlunda.

I början med Arthur var jag jättemedveten om att man borde sätta barnet ner i sängen och sova och sen gå ut. Lära helt från början barnet somna själv. Men när det inte gick. Ville ju reagera på hans behov och han skrek ju bara när han blev nersatt. Så det gick inte.

När han var 3 månader låg vi brevid och han somna med trasa över huvet ibland, tänkte att det sen sku bli en vana av det att han sku somna så. Men sen blev han 6 månader och börja stiga upp i sängen och vi måste flytta ner bottnet och han vägra somna där själv. Sku då ren dra i mitt hår för att somna, eller Mickes. Så vi vagga länge. Försökte ibland få att somna själv och så.

Min point är bara att vi har hela tiden varit jättemedvetna om vad vi borde göra, allt med sömnassociationer och så, men ändå har vi villa vara snälla och inte ha honom att gråta sig hysterisk bara för att vi ska komma lättare undan. Så jag vet inte vad vi kan göra annorlunda en nästa gång. Eller nu vet jag väl. Låta bli att stressa. Låta ungen sova med oss. Låta ungen somna vid bröstet och bara göra det som funkar då och inte ta sån stress. Med Arthur tog vi stress och därför ser jag det väl som ett problem.

Blev så glad när Peppe skrev att det inte är deras förtjänst att Vidar sover så bra, för jag får ofta känslan av att människor tycker att det är vårt fel, att vi gjort nåt fel, och därför sover/somnar han så dåligt. Så det var skönt att höra att ungar är olika och vissa kan bara somna bra av sig själv utan att det sku vara föräldrarnas förtjänst.

Är det nåt du sku göra annorlunda med nästa barn?

Blandat med bilder

Lite olika bilder från vår vardag.
De viktigaste och sötaste i mitt liv. Tittar på bilar, bussar och hundar från vårt smutsiga fönster. Och står på bordet. Och sitter. Vi lever i kaos.
Ikväll ska jag äta shoko. Har ren smygätit lite. Gick med Arthur till butiken och köpte en platta var åt mig och Micke. Arthur var inte riktigt samarbetsvillig vid godishyllan, han sku sätta alla påsar i munnen.

Arthur fick nya urfula skor på måndag. Att köpa barnskor i Helsingfors verka omöjligt om man inte vill betala över 60 euro på Stockman. Dessa var från stadium (säkert dåliga för foten på nåt sätt) och är adidas gore tex. Hade kostat 60 euro men var nu bara 20. Lyx. Och han kan gå med dem, fast det ser ut som att skorna går med pojken istället för tvärtom.

Har plockat bort tuttflaskorna. För 3 kvällar sen var det adjö med dem. Arthur har länge druckit från pipmugg på dagen och sen han var typ 11 månader har han fått riktig mörkblå mjölk, men ännu tills för 3 kvällar sen ersättning i flaska när han ligger i sängen. Men nu är det slut med det. Så nu far tuttflaskorna till förvar för nästa barn.

En vanlig dag

Förmiddagen spenderades på ett fullpackat familjecafe på familjecentret. Så roligt när där är mycket barn och så roligt att se Arthur superbekväm och självständig där och ännu roligare att se hur bra barnen kommer överens. Om det andra barnet vill ha skeden så kan de ena barnet bara ge det och ta nåt annat.
Sen sov Arthur i vagnen och under tiden gick jag i Arabia köpcentret. Gick in i en vitaminbutik och fick höra att jag borde äta massa vitaminer, åt en sallad på Robert's coffee och köpte mellanmål. Arthur vakna passligt i skolan, fick mellanmål, jag träffa bekanta och Micke tog över och jag gick på föreläsning.
Var hemma halv 6 efter en snabb butikstur och börja sen laga vispgröt och morgondagens mat. Mata Arthur med gröt, busa lite och natta.
Arthur ha nu senaste kvällarna inte kunnat somna i ege säng, han är så lessen, så han ha somna i famnen, och sen har han börjat gråta världens lessengråt efter 20 minuter och har måsta sätta honom i vår säng. Han är så glad och söt på dagen så förstår inte riktigt vad som är fel, för han verkar ha nöd på riktigt.

Det var den dagen.

Tråkigt

Jag har så tråkigt. Sitter på en föreläsning om basic Excel. Borde ha gått bort för länge sen (helt under min nivå liksom =)) men väntar på att budgivningstiden på en babyjogger mini city ska gå ut så att jag kan vinna det. Vill ha den resevagnen.

Sen får jag se Arthur som ska få nya skor. De är för små de gamla.

EDIT:
Å så fick jag inte den jäkla vagnen. Sku ha blivi 190 euro och det är nog alltför mycket. Fan. För fin sku den ha varit. Vi behöver en vagn för Salzburg.

Inget hemvårdsstöd, bara dagis

Vad vet man om småbarns utveckling och välmående om man påstår nåt sånthär (finns här i helhet):

"Kontio tycker det är ineffektivt med tanke på arbetskarriärerna att samhället satsar på hemvårdsstöd.

– När barn vårdas i hemmet betyder det att en person är borta från arbetslivet. Barn kan skötas effektivare på dagis och då kan mammorna jobba. Varför utbildar vi kvinnor för att de sedan ska stanna hemma?"

Jag blir nog så upprörd av sånthär. Kan man inte nångång ta barnens välmående i beaktande och inte bara tänka på hela samhällets effektivitet? Vad är följderna om alla mår dålit i samhället? Skit i barnen bara mera människor jobbar. Uj.

Hektiskt veckoslut

Igår klockan 3 hoppa vi på tåget (utan vagn) och for till Karis. En rolig detalj var att de ända andra barnen som var i lekvagnen var Arthurs pysslingar, men det visste vi inte då, men de var så urgulliga. 2 och 4 år och fråga en massa frågor.

Det gick snabbt att åka tåg med rolig underhållning.

Sen snabbt via mammas jobb och mata Arthur som bara sku kasta ut all blomsand, och efter det bar det av till den årliga kräftskivan i Ingå med mammas syskon. Kräftskivan gick toppen.

Arthur med kossun

Arthur underhöll sig själv med kossuflaskor och andra flaskor och Micke gjorde kräftsmörgåsar åt mig. Det var vår deal. Jag ser efter Arthur och han fixar mina kräftor.

Gröt med kräftor. Och pipmugg, och skallra, och spade, och docka, och bil, och bok, och sovnalle, och tuttflaska... Sånt allt hade vi med. Bland annat.

Somna ville Arthur inte, för det var ju så spännande, men han var bara tyst och snäll. Kvart över 10 somna han brevid mig och lite senare gick jag och kasta mig brevid honom.
Kvart före 2 bar jag honom i bilen och körde mig, Micke, Arthur och min mamma hem i den nattliga dimman, i en bil jag aldrig kört förr. Som tur kom vi hela fram men Arthur vakna då kvart före 3 och hade så svårt att somna om. Låg nog snällt och stilla med öppna ögon. Slutligen somna han tätt, tätt intill mig och sov ända tills 20 före 10. Så dagens rutin har gått helt åt skogen.

1 körde vi till Heinola på 11 årskalas och hemma därifrån var vi kvart över 6. Micke snabbdamsuga bort allt hundhår och gick till butiken och kvart över 7 kom Arthurs kompis Emil med familj på besök.

Och imoron ska jag vara 8 i skolan och har timmar ända till 4.

Så nu måste jag sova. Dötrött. Men Arthur är inte alls trött. Han sov båda gångerna i bilen idag.

Dieter i barnfamiljer

Nu tänker jag tycka en sak, och det är då min åsikt, just nu. Kan ju ändra mig.

Läser några bloggar där man är på nån konstig bokstavsdiet som går ut på att utesluta kolhydrater och äta massa fett, vet också många andra som gör det. Det är alltså bakgrunden till mina tankar.

Jag sku borda gå ner några kilon. En sådär 7 sku säkert vara helt bra. Är nog rätt nöjd med mig själv men är ibland på fel sida om BMI 25, å sku helst vara under det, för att det är hälsosamt å jag sku säket må bättre. Så jag sku ju kunna vara en sån som går på sånhär diet. Men jag gör det inte.

Största orsaken är för att jag tycker att hela familjen ska äta samma mat, tillsammans. Barnen ska lära sig av föräldrarna hur man äter hälsosamt och på så sätt få ett hälsosamt förhållande till mat (och sin kropp) så att de i framtiden inte behöver gå på dieter. Och barn och ungdomar behöver energi och det får de i form av kolhydrater. De behöver också en massa grönsaker och frukt för att få alla vitaminer som behövs för att hållas friska och pigga. Fett behöver de ju nog mycket av, men då helst i snäll form, såsom oljor och växtfetter, inte fett från ostar och sånt. Och protein är ju också viktigt, men de behöver inte hur mycket som helst av det.

Jag tror att om hela familjen äter fullständiga hälsosamma måltider i passlig storlek så hålls alla på sin idealvikt, kanske nåt fruktmellanmål nånstans för att inte bli för hungrig. Problemen är väl det att man tycker om att äta stora portioner, att man äter för sällan och blir för hungrig och att man inte kan motstå onödiga sötsaker. Jag är helt säker på att jag sku gå ner i vikt om jag sku lämna bort allt onödigt socker. Men det är ju bara så gott och ger det lilla extra en tråkig dag.

Men i och med att Arthur äter samma mat som oss så har jag börjat äta mycket hälsosammare, de flesta onödiga sötsakerna har fallit bort eftersom jag inte vill att han ska äta sånt, och fast jag ibland smygäter så är det inte alls lika gott som att bara öppet njuta av det. Men vägen hit har varit rätt lång, har medvetet ändrat min diet mot en mera barnvänlig diet ända sedan Arthur började äta riktig mat.

Ja, och nu ska jag njuta av lite fredagskvällskex och se på lite Castle. Trevligt veckoslut.

Hund och småbarn

Jag gillar hundar och i min framtidbild har alltid ingått en hund. Som tur har vi ingen hund nu, för jag blir galen med hundar.
Vi har hundhår allestans. Hunden tror att det är uppstigningsdags när Arthur rör på sig och sen tycker Arthur att hunden är alltför spännande för att han sku fortsätta sova. Hunden måste få sin egen mat och kan inte delta i familjen måltider. Hunden måste rastas och det betyder att ungen också måste tas med. Och att få alla påklädda och i utgångskick utan att hunden med sin yrhet skuffat omkull ungen alltför många och han blivit lessen är jobbigt. Att ha en vattenkopp på golvet är helt omöjligt, det enda Arthur vill är att kasta allt han får tag på i den, och om inte det går så sätter han sig själv. Har sagt nej fler gånger idag än nånsin förr. Å sen måste man rädda hunden och säga ännu flera gånger nej åt Arthur när han kastar allt på hunden, speciellt pottan är pop.

Slutsats, så länge vi har småbarn så ska vi inte ha hund. Behöver inte så mycket mera spänning och stress i vardagen.

Min önskelista

Och så min önskelista, för jag fyller ju en dag efter Arthur. Mest menad åt Micke och min mamma (och ingendera av dem kommer ihåg att läsa min blogg, men dethär måst de se!!!)

- Handdamsugare att suga upp allt Arthurs klott med
- Formsytt lakan i storlek 180 för vår nya säng
- Tema koppar, gärna med Mumin motiv, för att ha flera likadana kaffekoppar än 2
- Hårklippning

Okej, min önskelista var jättetråkig och kan inte ens komma på nåt mer.

Arthurs önskelista

2 veckor tills lilleman blir 1 år. Och här kommer nu hans önskelista, eller förslag på gåvor.

Fin stapelhundLite mjukismatingredienser från Ikea
Nåt att dra
Klosslåda
Sockor i storlek 22 uppåt
Tvådelad pyjamas från 86 uppåt
Långärmade skjortor (inte bodyform) från 86 uppåt
Olika sorters dublobitar

Och BÖCKER av alla de slag.

Full rulle

Idag var en toppen dag, men nu är jag så trött så. Har varit skola och löneräkningsgrupparbete på dagen, på eftermiddagen hämta Micke under tidtabellsstress Arthur åt mig och vi sprang till bussen som for till Esbo. Sen var vi 1,5 h med mammor och barn från familjeförberedelsekursen och sen sprang vi till bussen igen och kom hem.
Klockan 6 kom min mamma med hunden (som ska vara hos oss till söndag) och sen for jag och Micke på tumistid. Så skönt! Vi var och äta hamburgare till Morrison's och så köpte vi en pyjamas åt Arthur. Gick hand i hand (fast Micke tyckte att det var så konstigt och ovant att han inte ville), pussades i rulltrappor och när vi vänta på trafikljus och bara var snälla med varandra. Det var helt jätteroligt!
Efter 2 timmar var vi hemma igen och då sov Arthur.

Arthur är ju lite blyg för andra människor, men mamma känner han igen och är så bekant med, bästa exemplet var när hon kom in genom dörren och han gick rakt till henne och sen till hennes famn. Vanligtvis klänger han sig fast i mitt ben när nån människa kommer till oss. Var konstigt och se honom gå sådär rakt fram. Men så sött!

Nu måst jag och sova. Ska bekanta mig med arbetsavtalslagen imorgon bitti.

Nån skillnad?

Jag har inte sovit en hel, hel natt på snart 1 år. Ibland funderar jag om jag borde önska mig det till 25 års present, en hotellnatt för att sova ut. Men sen börjar jag fundera att har det faktiskt så stor skillnad om man snabbt vaknar upp några gånger på natten? Somnar ju ändå alltid om nästan genast och sover typ 8-9 timmar totalt. Kan inte bestämma mig.

Söndagsprogram

Fick lite dåligt mammasamvete när vi mellan mellanmål och middag bara varit inne och jag hade fixat mat och varit vid datan och Micke likaså. Förstås busa vi emellanåt med honom och lekte lite men tyckte det verka så tråkigt. Så vi gick ut igen. Denhär gången till butiken, utan vagn. Sku bara köpa ägg och bröd. Arthur ville också köpa en massa, allt på Arthur höjd, såsom gurka, proteinstänger, bröd, tvättmedel, vykort, och sen när jag sku betala sku han smita ut så jag måste springa och ta fast honom. Väntar på att förståelsen ska infinna sig.
Han är så facinerad av alla fordon, pekar och grymtar. Taxin, lastbilar, bussar, bilar, tåg, cyklar. Är alla barn så eller är det en pojkgrej, eller Arthur grej? Hundar är också så kiva. Vi tala igen idag med en. Det är så bra sysselsättning att bara gå ut och gå, alla får frisk luft och Arthur tycker det är så spännande.

När vi kom in var Arthur hungrig. Så hungrig att han gnällde genast vi gick ut ur köket. Jag önskar ju att Arthur snart sku lära sig äta själv, så jag uppmuntrar skedanvändande. Nu har vi kommit så långt att han förstår att sätta skeden i maten, men istället för att mata sin egen mun matar han borde. Och efter det sätter han den i munnen. Och ibland far handen in, fast det inte är tillåtet, och sen ser det ut såhär.
Resultatet var att Micke tog en lång dusch med Arthur. Och nej, jag kan inte fota något annat än Arthur. Allt annat är ju så tråkigt.

Nu har jag och Micke ätit upp ett paket kräftor i rekordfat. Det var megagott. Och imorgon har jag lång skoldag. Kommer att sakna Arthur sååå

Pottsittande

Dessa foton säger mer än tusen ord. Arthur diggar att sitta på pottan. Man ska läsa lite bok eller kasta klossar men inget klagande eller uppstigande. Han sku nästan kunna sitta på den hur länge som helst. På sommaren, och tidigare, kunde han vara på den i nån sekund. Förändringen är total. Och oftast kommer det också nåt, oftast i vätskeform men också annat. Han går nu på pottan, eller sätts på den, när han vaknat och efter måltiderna. Så 7 gånger per dag. Vill vänja honom vid den så att han märker att det är skönare att skita på pottan. Och dessutom är det så bra för hans hud.

Höst och vinterkläder

Dethär med barns utekläder är så jobbigt. Hänger inte alls med.

Har några frågor:

-Vid vilken temperatur börjar man använda vinterhalare?
-Ska man dra regnkläder på höst/vårhalare eller borde man ha fattat att köpa helt vattentät halare? Eller bara typ fleecedräkt under och regnkläder på?

Nu har jag idag varit och shoppat allt detta från Sokos.
En tutta fleecehalare i storlek 80 som går med vår reima hösthalare vi köpte på våren, regnvantar, en tunn luvmössa och varma sockor till stövlarna. Sen har vi också Micke gamla regnkläder.
Sen hitta jag också en billig (nåja) vinterhalare som borde vara vattentät (typ mitt enda krav). Nu på naperopäivät kosta denhär caretec halaren endast (!) 50 euro och det är ju inget för en halare, förr var det 70. Så jag köpte den. Detdär med storlek är ju lite jobbigt. Tog nu en 86 och hoppas att den går hela vintern, lång i benen var det nog ännu, men hoppas att armarna inte blir för korta. Och sen så hoppas jag att man klarar sig en vinter helt bra med en "billig" halare, för det känns nog helt sjukt att sätta ut över 100 euro endast på en halare, när man sen ännu behöver skor, vantar, mössa.

Arthur testa den hemma. Gillar inte att den är så svart och dyster, men kanske den hålls i bättre skick så. Och hade ju inte så mycket valmöjligheter.

Mus i vårt hus

Vi var och storhandla till myrbacka idag. Nu ska här ätas köttbullar i tomatsås, grönsaker i ostsås och kyckling, ris och grönsaker i ugn (bara om nån behöver tips på mat).
När vi kom hem fixa jag gröt åt Arthur och Micke fixa mat åt sig. Sen, för första gången konstatera vi (eller han) att "nu är här tyst". Följande jag hörde var Micke som sa "oj, oj, oj, oj, oj". Micke hade kännt sig smart och gett kaffepaket åt Arthur när han vänta på kvällsmålet. Nå Arthurs tänder var lite starkare och han hade munnen full med kaffepulver. Yippie!

Vi bor med en mus

Om studierna

Jag gillar Arcada och företagsekonomi programmet helt sjukt mycket. Kan inte förstå att jag inte insåg det förut. När jag blev student såg jag ner på yrkeshögskolor, jämförde dem med yrekesskolor och att söka till en sån gjorde man bara för att man inte kom in till universitet. Så fel jag hade. Önskar att nån sku ha banka vett i skallen på mig då.

Att läsa i en yrkeshögskola gör att man lär sig nåt. Man har praktik och gör uppgifter som har att göra med riktiga livet. I en handelshögskola/universitet lär man sig forska och göra analyser som ändå är bristfälliga (okej, det var lite elakt). Har börjat 3 kurser nu och alla är så jäkla vettiga. Man söker på riktigt i lagar, man ska på riktigt låtsas bilda ett företag. Grupperna är rätt små och kontakten med lärarna är bra. Sen har vi en kurs som är som introduktion till högskolestudier, den med så klok. Hade som uppgift att kolla platsannonser och vad som krävs för jobben, sådär för att själva förstå varför vi ska studera vad vi gör. Nu vet jag vad som väntas av mig, och mitt självförtroende har växt som aldrig förr. Känner att jag är på rätt ställe och att dethär är min grej.

Kan ju hända att föräldraskapet har gett mig en spark i baken och jag har insett vad jag vill och att om jag inte gör det blir det inte vettigt. Jag orkar inte forska. Det är inte min grej. Inte heller att analysera. Jag vill göra nåt mera konkret, bli bra på en specifik grej, kanske humanitär logistik, och sen när jag är toppen bra, sen kanske analysera. Så nu är min plan att bli tradenom. Kanske ha ett barn emellan. Och sen ska jag jobba, jobba, jobba. Men inte så mycket. Familjen är viktigast.

Och Arcadas matsal har en matstol. En som Arthur använt nu i 2 dagar. Han diggar också Arcada. Speciellt lamporna.

Saknar ren.

Jag saknar Arthur. For 20 över 7 imorse och då sov han ännu. Han sov med mig på min dyna och så måste Micke flytta dit så att han inte sku vakna. Han ville så hålla i mitt hår. Ville inte bli lämnad ensam mitt i natten.

Nåja. Klockan 2 får jag se honom. Micke håller på att hämta hit honom åt mig och sen far vi tillsammans hem när Micke går på föreläsning.

Jag gillar att studera lite, men har varit alltför mycket borta från mitt troll nu. Som tur har jag bara såhär mycket denhär veckan. Och Micke och Arthur får mycket tillsammans tid.

Inflexibel fru

Idag är jag en bitchfru. Om det nu finns ett sånt uttryck. Micke ville fara på kick-off party för Arcada till Amarillo men eftersom det är hans tur att natta så sa jag att han först får fara efter att han gjort det, och man vet ju riktigt aldrig när Arthur somnar, så han kanske inte hinner dit till sin träff 9.

Orsaken varför jag var så inflexibel idag är att Arthur vakna efter en halv timme när han sku ta sin tupplur på dagen. Micke valde och ta spåran till skolan och jaa, det blev väl för mycket liv... Och han orkar inte vara vaken från halv 12 till 8. Så han sov igen från halv 3 till 4. Så nu kommer han säkert aldrig att somna. Och fast det egentligen inte är Mickes fel att han sov så kort på dagen å sen måste sova igen, så tänker jag inte ta problmenattningen. Därför är jag rätt noggrann själv med hans sovrutiner. Och jaa, Micke är ju det med, men såhär går det om det skiter sig och jag tar inte de problemen.

Ja, såhär är det alltså att vara två och dela på vardagen med liten. Båda borde ju hålla rätt samma rutiner så att allt löper smidigt och den andra kan ta över närsomhelst. Inte alltid så lätt. Fast vi båda försöker så bra som möjligt, det är bara Arthur som på dagen gillar att vakna upp efter 40 min å sen måst nattas pånytt.

Men Micke är inte bister. Han har haft många mornar han borde fixat Arthur på morgon, men han är lite för trött för det. Så han föreslog själv att han nattar mera. Passar mig!

Senare: Efter en halv timme gav Micke upp och ropa på mig. Konstara att han inte somnar utan bara ska stå. Jag satt ner honom några gånger och muta med lite hår och sen somna han kvart före 9. Efteråt fick jag förklara åt Micke att han inte kan ge upp för att det inte funkar genast. Jag har fått strida med honom för att han ska förstå att det är sovdags och tydligen förstår han inte riktigt än att man också ska somna med pappa. Så. Nytt försök imorgon för Micke. Och en lugn kväll för mig.