måndag, maj 24

Arthur 8 månader


Idag blir mitt lilla troll 8 månader. Blir helt nostalgisk och tårögd när jag tittar på bilder av honom som nyfödd. Han var så liten och nu är han så stor. Och helt jättejätte härlig.

Så mycket nytt har inte hänt känns det som. Han har ju blivit jättestabil och hålls på ända fast han gör olika akrobatrörelser. Snabbt kommer han också upp och ner. Han har börjat gå lite och vingligt längs med säng och soffor och sånt. Men med gåkärran går det inte än. Han lutar för mycket mot handtaget så att den far med raketfart framåt och han inte hinner med.
Det andra som han håller på och tränar är pincettgreppet. Hans pekfringrar är allestans och petar. Ibland lyckas det, ibland inte.

Sover bra gör han inte. Inatt sov han otroligt nog i egen säng ända till 6, men bar ju nog ändå på honom 12, halv 4 och då 6. Sen vakna han 20 över 6 och vägra somna om. Just nu är han i rätt rytmlöst land, han har alltid varit rytmlös, men nu har vi svårt att få in rätt antal tupplurer. Antingen 2 eller 3 krävs. Äter gör han på vanliga tider, 5 gånger per dag, men ibland blir mellanmålet endast massa mjölk, och det är helt bra eftersom han har svårt att få i sig de 5 dl mjölk han sku behöva.

Han gör mest upptäcktsfärder här hemma. Tittar på saker, klättrar upp, slår och lyssnar vad som händer. Det bästa är när både mamma och pappa är hemma, han är så lugn och bra på att underhålla sig själv då. Han tycker ibland om att se i böcker, men mest lockar nog ändå wc:n, tvättmaskinen, diskmaskinen och balkongen. Han har själv börjat leka tittut lekar och går på huk bakom sängen och hoppar sen upp. Om och om igen. Sen ska man fråga var e Arthur? och skratta när han kommer fram. Han är nyfiken på allt jag äter och ska med våld ha det, så han brukar få smaka på sånt som han tål. Han vill stå hela tiden, och det är svårt att få honom och sätta ner sig eller gå ner i krypställning, så sen får man bara hålla i honom och han går framåt tills han får tag i nåt han kan hålla i.

Gubben i lådan. Fast han ren är så stor så är han nog ganska liten när han ryms i i lådan.
Tycker om gåkärran och är så stol över att få gå med den. Men mamma måste ju hjälpa och hålla i för annars sku det ha gått för fort.
Men Arthur tycker att han kan själv.

I proportion till vad han kommer att bli är han ännu rätt liten. Dethär var idag morse när jag halv 8 damsuga hela huset. Arthur är livrädd för damsugaren så man kan inte damsuga när man är ensam med honom.

2 kommentarer:

mjau sa...

Gåkärran är jätterolig sedan när det börjar funka! :D Har du märkt att det går att spänna skruvarna inne i hjulaxeln på typ bakhjulen, så den inte ska rusa framåt lika fort?

Michaela sa...

Tror nog att den blir en hit, han älska den ren fast det inte riktigt gunka som det sku. Vi skruva nog bakhjulen rätt spänt, men när han lutar så mycket framåt så far kärran iväg och han hinner inte med...