Och denhär gångens diagnos var enterorokko. Inget i örona denhär gången heller, men eftersom Arthur endast har vax i sina öron är det ett helvete att kolla öron med honom, och det var så nära att jag grät när vi med all kraft håller i honom och läkaren för 10:e gången drar i örat för att suga ut skit med maskin och Arthur bara vrålar att han inte vill. Han grät genast när han såg henne. Hon titta, sög, titta, satt droppar, vi vänta, hon sög, sög, sög och titta. Och detta på båda örona. Och Arthur var hysterisk varje gång. Värsta nånsin.
Nu är vi i Pojo och han har grymma blåsor på sina ben och jag kan bara inte tåla jobbig hud. Och sen sku jag så gärna sova. Men det lär inte bli så mycket av det på några nätter. Tydligen ska han få blåsor i mun som ska spricka och göra ont.
4 kommentarer:
Stackars lilla Arthur. Hoppas han blir frisk fort, han har det säkert helt förfärligt ont. När e det ni åker iväg till varmare trakter? Kram!
Han behöver inte få blåor i munnen. Vissa får även den mildare varianten av enteroviruset. Hoppas på det och han snart blir frisk!
Jag har själv alltid jätte mycke vax i öronen som inte går bort av sig själv och måste alltid nu och då åka för att spola. Förstår att arthur tycker det är otrevligt, det tycker jag också...
Stackars Arthur! Hoppas han blir bättre snart.
Dagny: Vi far nästa lördag, så bra att han blev sjuk nu och inte då.
Han har som tur nog inte ont och blåsorna kliar inte så han är rätt normal, pekar bara på dem och vill peta på dem. På natten ska han bara böka massor och så grät han lite och så äter han dåligt. Tråkigt med sjukdomar men man måste ju ha sånt som barn.
Skicka en kommentar