Min mage vecka 23+0. Väldigt stor (sarkasm), men man ser ju helt klart en uppbuktning (där var jag inte kan rita en pil eftersom min photoshop tid tog slut). I bakgrunder sitter Arthur och trycker på jullampor och Micke vid datan. Nu har ren 23 veckor av denna graviditet passerat. Det betyder väl att det finns minimal chans för överlevnad ifall han kom nu men som tur är det ännu 4 månader kvar.
Fast nu har jag börjat vänta så på det lilla livet i magen. Känner hur han bökar omkring och sparkar och har sig och blir bara så kär. Det kommer nog att gå galant med två barn, lite trött och slut kommer jag att vara, men det blir sommar så allt är bra. Vi ska alla sova i samma rum och jag ska läsa mycket böcker åt Arthur när jag ammar. Kanske vi slipper tutt-helvete denhär gången (helt säkert inte, tutt är ju så praktiskt) och då behöver vi inte ens ta bort Arthurs tutt före.
Jag mår bra. Lite sammandragningar nu och då och speciellt om jag är trött. Men så värst mycket tröttare är jag inte och känner mig inte heller så stor och tung, bara lite fet. Men med sköna mysbyxor och hemmatröjor är det inget problem. Jullov är nog så skönt när man inte behöver klä på sig.
Praktiskt har vi inte funderat något alls och kommer nog inte att göra det på länge. Ny vagn sku vi väl behöva, en amningsdyna vill jag ha denna gång och en störra skötväska sku vara praktiskt, sen sku också kanske en ringsjal försnabba saker. Försäkring måste vi väl också fixa före resan och sen måst man väl fylla i kela-papper i nåt skede, tror det blir pengar, vi har inte utrymme för lådan. Kläder har vi ju och kanske, kanske får den lilla nåt nytt, men just nu är ekonomin lite tight så kanske det då är onödigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar