Arthur blev på julafton 1 år och 3 månader. Han börjar ju vara riktigt gammal nu. Han är en så otroligt god och söt humoristisk man, bara när han börjar bli trött, hungrig, när man ska byta kläder eller blöja, då sätter han sig ibland på tvären. Men till största delen söt.
Älskar djur och fordon. Igår stod vi halvtimme på samma ställe och såg en snöplogstraktor flytta på snö, en annan dag studsa han i iver framför tv när han såg björnar. Att gå ute med honom är lätt, där finns alltid nåt fordon som han måste peka på.
Han gillar när man läser böcker, helt störtälskar det och kräver ofta att man ska läsa, för sig själv vill han inte läsa. Böcker har han miljoner av, men det är djur och bilböckerna som är bäst. Och fast vi läser massor böcker, han fick bitar i maten tidigt och han är i stort sett utan tutt när han är vaken så säger han ändå sådär 0 ord. Ibland tror vi oss höra pappa eller mamma, men det är nog bra önskedrömmar. Mmm och såna läten är pop. Men han är ändå lätt att förstå. Bra minne har han också och vet exakt vad för gott det finns i vilket skåp och i hurdan burk saltgurkan är.
Lite motstridigt, kanske iaf, med vad jag skrev igår, har jag börjat tvinga honom att sitta på pottan. Börja med det den första och hoppas att det med tiden blir nåt han ser att hör till vardagen. När man fått ner honom på den jäkla pottan är allt frid och fröjd så länge man läser bok, men att sätta sig är inte alltid trevligt och ibland är jag så dum att jag bara trycker ner honom. Vi hade pottande så bra före flytten och sku gärna se att han börjar skita på pottan igen, orkar inte med skitbytande på motvillig unge. Nu kommer det mängder av kiss efter varje sömngång, men det är också då det är värst att få ner honom. Men när blöjan väl är borta har jag inte så mycket alternativ, sätta ner ungen eller få allt på mig själv. Ger det några dar till och hoppas på förbättring. Det nya året till ära börja vi igen med tygblöjor och känner mig ren så ekonomisk.
En annan otrevlig sak från Arthurs sida är hans bitmani. Han biter mig och Micke. Hårt. Om man skriker till börjar han störtgråta, om man säger nej skrattar han, så nu testar vi med att ropa "pussa, pussa, pussa" varje gång han närmar sig våra kroppar med munnen. Har funkat ok idag, har inte blivit biten.
Ibland äter han bra, ibland dåligt, men mat gillar han, mjölk med. Han sover typ 13 timmar per dygn, oftast 1,5h mellan 12 och 2. Somnar har han svårt med och det tar åtminstone halv timme att få honom och somna på kvällen, oberoende av metod, han behöver väl sin tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar