Tapas eurovisionskväll

Kvällen var jättelyckad. Alla våra plockbitar blev jättegoda. Det var oliver, parmesangratinerad paprika, kronärtskocka med feta, fetatomatsallad, marinerade champinjoner, lufttorkad skinka med päron(!), brödbit med mozzarella, tomat, basilika och ost, chorizo plus ännu pestopotatis. Detta avnjöts med skumvin och min egen sangria. Som efterrätt hade vi chokladfondue med päron, anana, kiwi och brödpinnar. Mums. Dessutom vann Tyskland och det tycker jag att var helt bra. Liksom att de kan göra nåt som vinner, för nåt år hade de väl nå vadde, dadde, daaa...

Till det lilla negativa hörde att eurovisionen börja och sluta så sent, samt att Arthur vakna 1 miljon gånger under showen och Micke gick till slut och sova med honom i vår säng och då somna båda som stockar. Och jag fick se på showen. Det var snällt.

Nu dricker jag skumpan som blev kvar från igår och förbereder mig mentalt för att flytta till stugan imorgon. Som tur har vi nån pinne som ger internet. Men oturligt nog verka Arthur inte tycka om att vara där, han sku bara vara i famnen idag, och satt man ner honom så högg han in naglarna i en. Stakin.

Sötaste nånsin

Efter en tung dag med städning och gräsklippning på stugan, Ikea-besök med felkörning och ännu till matbutiksresa så vilar nu de två sötaste nånsin i sängen. Såhär sover Arthur bäst, när han är nära, nära.

Ny människa

Jag har nu säkert i över 1 månad varit med Arthur hela tiden. Har inte ens gått till butiken utan honom. 2 gånger har jag varit på 15 minuters länk, men vet nu inte om det räknas.

Idag var jag borta från honom i 3 timmar. Jag var till biblioteket och läsa på inträdesförhör (går inte att göra hemma) och sen helt ensam till butiken. Nu är jag som en ny människa och tycker allt Arthur gör är alltför härligt.

Och nu ska jag börja förbereda för tapas, sangria, eurovisionskväll.

Före graviditets tankar 2

Före jag hade Arthur så förstod jag mig inte heller på människor som sjöng för sina barn, speciellt inte när det fanns andra människor i omgivningen. För oftast så var dessa människor inte speciellt begåvade med tanke på sång.
Nåja. Nu sjunger jag ju hela tiden. Allt blir en sång. Och det har inte så stor skillnad var jag är. En eftermiddag sprang jag hem med Arthur i vagnen medan jag på repeat sjöng "var bor du lilla råtta?" för han var allt annat än nöjd i vagnen. Och min sångröst är allt annat än skön.

Före graviditets tankar

Före man får barn så har man ju en massa tankar om hur saker och ting ska vara. Sällan går det ju riktigt så.

Jag var helt säker på att allting sku vara jättelätt för oss , jag hade så bra ideer om hur man sku göra allting, så förstås sku allting löpa smärtfritt (kunde ju nog säga att det blir säkert tungt, men förstod absolut inte innebörden i det). Sådär från början lära babyn sova i egen säng, bara sätta ner så att hon/han sku somna själv, jaa, och sen kommer jag inte på några mera exempel, men var så säker på att nog största delen av de andra föräldrarna gör något fel och det är därför det har de problemen de har. Och vi sku ju göra allting rätt. Vet att jag många gånger före jag fick Arthur tänkt att "sådär ska jag inte göra", och nu har jag säkert gjort det ren hur många gånger som helst. Därför kan man också ta åsikter som människor utan barn har med en nypa salt. Man har ju själv också nångång tänkt så, men inte mera. Föräldraskap ändrar en. Kanske inte på en dag, men nog på 6 månader.

En annan intressant tanke vi hade med Micke var att vi tex sku fara till Egypten och dyka nu på våren (kunde ju inte dyka på Maldiverna när jag var gravid). En av tankarna var att lämna Arthur med min mamma. Och nu sku jag nog aldrig lämna honom för så lång tid. Vill inte ens lämna honom när han är 10 månader för en natt. Vi ska ha en fest över veckoslutet då, men känns för hemskt att lämna honom på lördag morgon och sen först komma tillbaka till honom på söndag kväll. Och eftersom jag inte vill göra sånt som känns dåligt så kommer Micke att få vara hemma med honom och jag får festa.

Mor och son

Vi har nog alltsom oftast jätteroligt tillsammans

Tvål och matstunder

Dethär är tvålen jag diskar med hemma. När jag var i Ecuador så diskade man allting med sånhär hård tvål och sen en tvättsvamp. Tycker att det är mycket enklare att diska så, kärlen blir renare och det strittar inte vatten allestans. Problemet är att dethär är de sista diskmedlen vi har kvar och tror inte man får det i Finland. Dehär två är köpta från Ecuador för 2,5 år sedan men har också köpt sådana från Rumänien. Måst väl fara på resa snart igen...
Ett mellanmål, eller nåt, idag. Så gott. Men tyvärr kunde jag inte riktigt njuta av det för herr ångvält sku ta det. Sen fick han ett basilikablad som han smaska i sig till en sörja och nu finns det basilika allestans på golvet.
Arthur under kvällsgröten. Tror att det är för att det kliar i tänderna som han i något skede sätter fingrarna i munnen genast efter att gröten kommit och sen smörjar han det över hela ansiktet. Säkert bra ansiktsmask.

Jag och Arthur gjorde något stort idag, eller det var mera jag. Vi var till Lidl och jag körde bil och Arthur var med. Vet inte när jag sku ha kört bil senast och kommer aldrig ihåg vad man ska göra vid triangel, väja för dem från höger eller alla?!. Och sen är jag också en sån hönsmamma som oftast sitter brevid Arthur när vi alla åka bil, men nu satt han helt ensam. Nå, det är kanske 2,5 km till Lidl:n så vi klara det bra. Arthur satt sen också så fint i den vanliga butikskärran. Han är ju så stor. Han var som en ängel hela resan. Pep inte ens en gång. Har en så duktig son. Och han har en smått löjligt mamma.

Tänder igen?

Arthur har nu ju ren 6 tänder som kommit igenom. Men nu dreglar han igen som en dåre, har fingret i munnen hela tiden och tuggar på det, är röd på kinderna, äter sämre, gnäller mera... Så min enda teori är tänderna. Vart de kommer har jag ingen aning om, eftersom man inte får se in i lillemans mun.

Igårkväll var jag en hemsk, hemsk mamma. Arthurs nyfunna rytm for helt till skogen och han somna 6 för han var så döslut. Nåja. Kvart före 7 vakna han och trots försök att få honom att somna om så steg vi upp halv 8. Planen att få ungen att sova 8 gick väldigt åt skogen. Halv 10 bestämmer jag att nu är det dags, var själv så slut och Micke hade spelkväll hos oss. Jag bar och sjöng och vyssja och Arthur somna, satt ner honom, han vakna, paja honom, han steg upp, bar igen, han somna, tappa tutten, vyssja mera, han somna, satt ner honom, han vakna, paja, tog upp... Till slut ville jag bara skrika åt honom att sov nu jädrans unge och skaka lite förstånd i honom. Då gjorde jag det vettigaste jag visste. Satt ner honom i sängen, gick ut och drack lite vatten. Han gallskrek ju förstås men Micke gick och ta honom och jag lugna ner mig. Sen somna han. Var hemskt, kände mig så grym. Fattar inte ännu att man kan bli så arg på nåt så oskyldigt. Det är ju inte hans fel att han inte är trött. Nu fattar jag iaf varför det står i böcker att det bästa är att sätta ner ungen och ta lite time-out.

Denhär dagen börja ju inte heller så bra när ungen vakna ren 7, och sov bara 9h. Som tur drog jag iväg oss på babycafe var jag åt massa kex å jordgubbar och allt blev bättre. Nu har Micke just satt Arthur och sova (burit på honom tills han somnar då) och jag ska söka tapas-recept för lördagens eurovisions-tapas kväll och sen läsa Jari Sinkkonens bok elämäni poikana. Jag vet massa om teosteron-nivåer och hur pojkars könsorgan utvecklas efter några sidor läsning. Men det är superintressant.

Har du någo bra tapas-recept?

Felet

Felet var ju då att vi satt handtaget fel väg, eller jaa, Micke. Utan bloggen sku vi aldrig ha vetat det. Oj vad bra att man bloggar.

Finn ett fel

Hehe. Hitta ett fel när jag titta på första och tredje bilden i dethär inlägget. Ifall du har tråkigt och gillar att läsa instruktioner så kanske du hittar det.

Babyteckenspråk

Dethär med babyteckenspråk verka jätteintressant. Läste nånstans att 8-10 månader kunde vara bra för det. Sku inte ville lära Arthur en massa saker men bara vissa tecken, som tex att säga att han är mätt, törstig, kanske trött. Detdär med mätt sku jag faktiskt villa att han sku kunna. Har bestämt att jag inte vill truga i honom mat om han är mätt, vill att han lär sig att man inte behöver äta mera när man är mätt, det är okej att sluta. Har själv blivit lärd att alltid äta upp all mat, och det gör jag ju, fast det oftast sku vara bäst att sluta mycket före.

Men hur går man liksom tillväga? Är det bara så att jag sitter och klappar mig på magen och säger mätt och sen efter några veckor så förstår han det? Och hur ska man bestämma vilka tecken man gör?

Inte rädd mer

Det fanns en tid då jag jättegärna ville ha barn, men ännu vänta på att Micke sku bli klar (här är då den långa storin). Och fast vi båda visste att det sku vara rätt snart så sa vi det inte åt någon. Om nån tala om barn så sa jag att det är något som vi funderar på sen efter 4-5 år, fast jag visste att det inte var så. Hade också övertala Micke att inte säga något åt nån om att jag vill ha barn. När vi prata med prästen före bröllopet sa vi att vi nog vill ha barn, efter kanske sådär 10 år. Då var jag ren gravid och det var ett väldigt önskat tillstånd.

Jag var jätterädd att människor sku döma mig och säga att vi borde vänta och studera klart först, för min kropp bara skrek efter en baby, ju. Sen var jag rädd att nån sku övertala Micke att det var fel. Jag var rädd för att människor sku önska att det sku vara svårt för oss att få barn, och jag var rädd för att man sku tycka att det var bra ifall jag fick missfall (vilket jag ju va livrädd för). Jag ville bara inte bli dömd för min önskan att få barn, den var ju så stark.

Därför är jag stolt över migsjälv att jag vågar skriva att vi i något skede tänker på en tvåa. Vi har rätt till det och ingen ska döma. Vet en som säkert sku göra det, men hon läser så sällan min blogg så hon behöver inte ännu veta att det ens finns i tankarna. Min mamma alltså, som tycker jag har potential till så mycket mera än att bara vara hemma med barn. Men jag älskar ju att ta hand om Arthur och ser det som så viktigt.

Och fast min kropp igen börjat känna babylust så förstår nog min hjärna att det inte är smart. Micke måste bli klar så att han kan börja jobba, vi måste flytta, jag vill bo i radhus med gård, jag borde studera, Arthur måste gå bra så att han inte behöver vagnen osv. Bara för att klargöra att det nog inte sker nåt inom nära framtid.

Sen ännu när jag är så ärlig så vill jag skriva att det inte är okej att röka när man är gravid eller när man har småbarn i närheten. Tycker att det är väldigt skit stil.

Sommarläsning

Mitt sommarprojekt är att läsa om uppfostran och komma fram till var jag, och sen vi, står i saken. Har idag lånat 4 böcker: 2 av Jari Sinkkonen, 1 Jesper Juul (som jag ren säkert läst 30% av, låter lovande!) och ännu en av nån.
Har inte förrän nu ens tänkt på att vår uppgift som föräldrar faktiskt innebär något mera än bara ge mat och kärlek åt ungen och se till att det får lite sömn. Det finns ju saker som gränser och en massa andra saker man sen i nåt skede kommer att stöta på. Och då är det ju bra om man vet vad man vill så att man inte är osäker. För som jag tror, och ren läste i Juuls bok, så är föräldrarnas osäkerhet inte en bra sak. Att först säga nej, och sen slutligen ge efter för barnets gnäll tror jag inte på, så då e det ju bra att veta vad man på riktigt vill säga nej åt.

Nästa vinter hoppas jag på studier i Arcada så då blir det nog mest tentlitteratur läst och sen vill vi ju i något skede ha flera barn å då hinner man ju inte läsa nåt. Ända tills nu har jag inte ens kunna tänka på tanken att försöka få flera barn (Micke tala om det 2 timmar efter Arthurs födsel!), men nu ploppar den ofta upp i huvudet. Vill ju nog att Arthur åtminstone ska vara närmare 2 år, men sen vill jag inte ändå ha alltför stor åldersskillnad. Men sånt kan man ju inte helt planera och det kan ju vara svårt att få flera barn...

Nästa onsdag har jag inträdesförhör. Har ju inte gjort något studierelaterat på länge så hoppas det går bra. Har ju nog läst artiklarna man ska, men ska ännu försöka få lite tid för att faktiskt kunna det. Om jag gör nåt gör jag det en gång ordentligt, så ska nog satsa nu. Kommer att tacka nej till platsen i Uppsala för man kunde inte skjuta upp det. Och logistik är vad jag vill satsa på nu.

Så det om läsning. Någo tips på bra uppfostringsböcker?

Arthur 8 månader

Idag blir mitt lilla troll 8 månader. Blir helt nostalgisk och tårögd när jag tittar på bilder av honom som nyfödd. Han var så liten och nu är han så stor. Och helt jättejätte härlig.

Så mycket nytt har inte hänt känns det som. Han har ju blivit jättestabil och hålls på ända fast han gör olika akrobatrörelser. Snabbt kommer han också upp och ner. Han har börjat gå lite och vingligt längs med säng och soffor och sånt. Men med gåkärran går det inte än. Han lutar för mycket mot handtaget så att den far med raketfart framåt och han inte hinner med.
Det andra som han håller på och tränar är pincettgreppet. Hans pekfringrar är allestans och petar. Ibland lyckas det, ibland inte.

Sover bra gör han inte. Inatt sov han otroligt nog i egen säng ända till 6, men bar ju nog ändå på honom 12, halv 4 och då 6. Sen vakna han 20 över 6 och vägra somna om. Just nu är han i rätt rytmlöst land, han har alltid varit rytmlös, men nu har vi svårt att få in rätt antal tupplurer. Antingen 2 eller 3 krävs. Äter gör han på vanliga tider, 5 gånger per dag, men ibland blir mellanmålet endast massa mjölk, och det är helt bra eftersom han har svårt att få i sig de 5 dl mjölk han sku behöva.

Han gör mest upptäcktsfärder här hemma. Tittar på saker, klättrar upp, slår och lyssnar vad som händer. Det bästa är när både mamma och pappa är hemma, han är så lugn och bra på att underhålla sig själv då. Han tycker ibland om att se i böcker, men mest lockar nog ändå wc:n, tvättmaskinen, diskmaskinen och balkongen. Han har själv börjat leka tittut lekar och går på huk bakom sängen och hoppar sen upp. Om och om igen. Sen ska man fråga var e Arthur? och skratta när han kommer fram. Han är nyfiken på allt jag äter och ska med våld ha det, så han brukar få smaka på sånt som han tål. Han vill stå hela tiden, och det är svårt att få honom och sätta ner sig eller gå ner i krypställning, så sen får man bara hålla i honom och han går framåt tills han får tag i nåt han kan hålla i.

Gubben i lådan. Fast han ren är så stor så är han nog ganska liten när han ryms i i lådan.

Tycker om gåkärran och är så stol över att få gå med den. Men mamma måste ju hjälpa och hålla i för annars sku det ha gått för fort.

Men Arthur tycker att han kan själv.

I proportion till vad han kommer att bli är han ännu rätt liten. Dethär var idag morse när jag halv 8 damsuga hela huset. Arthur är livrädd för damsugaren så man kan inte damsuga när man är ensam med honom.

Bloggar i lugnet

Jag försökte just koka kaffe på ersättning. Satt i kaffefiltret och börja häva in ersättningspulver. Smart! Min hjärna hänger inte riktigt med just nu.

Jag steg idag upp 7, inte för att Arthur sku ha krävt det, men han börja böka då och krypa runt i sängen tills han kasta sig med huvet rakt på min näsa (aj!) och sen somna om genom att hålla i Mickes hår. Men jag var ju vaken och jag njuter så av lugna mornar, att helt själv få njuta av tystnaden, läsa bloggar, äta morgonmål, läsa tidningen utan att behöva se efter någon, mata i gröt, byta blöja m. m.

Börjar bli orolig över att Arthur snart vänjer sig att bara sova i vår säng, för kan inte ens komma ihåg när han senast sovit en hel natt i egen säng. Men sen när han sover där mellan oss så sover han så jättebra och är alltför söt så har inte hjärta att flytta honom till egen säng när han sover. Inatt tog jag dit honom ren 12. Jag har blivit så van att snabbt få somna om så orkar inte börja vaka längre perioder när jag vet att han genast somnar i vår säng (nå inte alltid, för 2 nätter sen var han klarvaken halv 1 och inget förutom mjölk fick honom att somna om). Ibland äter han på natten, ibland inte. Ger på natten mat om han vaknar för då somnar han om. Tiden varierar också från allt mellan 12 och 7.

Har börjat sätta honom senare och sova 8-9 tiden isf för 7 och det har funkat bra, nu sover han oftast ända till 8. Sen har jag några dagar också provat på att bara sätta honom och sova 2 gånger och ha honom vaken ända från 3 till 8, och det har funkat helt bra. Lite trött blir han 5-6 tiden men om han får tutten går det över. Ingen tuttavvänjning här.

Skön dag och solkräm

Hemma från stugan och oj vad fridfullt det var. Om hela sommaren sku vara som idag sku det vara toppen. Dethär är ju utsikten man ser när man kommer ut från stugan vi ska bo i, eller egentligen är det bastukammaren vi bor i.

Väldigt lugnt och soligt idag.

Grönt och skönt.Arthur tog en liten paus i allt utforskande och vila på en dyna. En av oss höll hela tiden reda på honom så allt tog lite längre tid, men eftersom han bara kunde vara på ett ställe så fick det bli så.

Glad slappis. Kolla glappet mellan framtänderna!Trött pojke när vi kom hem.

Och ännu lite om solkräm. I apteket stod en lapp att man inte ska smörja in barn under 2 år, och sen säger vissa att absolut inte under 1 år. Men sen köpte jag ändå en eucerin kids 25 solkräm åt honom för den var från 6 månader med fysikaliskt skydd (det stöter liksom bort strålningen från huden och dras inte in) och passar atopisk hud. Tänkte att det är bätte att sätta det på tex hans händer, för han håller i sig i vagnen utanför vagnkupan, än att han sen bränner sig. Lät honom idag också vara i t-skjorta och satt då på armarna. Så hoppas att han nu inte får något fel av det.

Snart far vi

Som sagt så ska vi ju bo största delen av sommaren på mammas stuga i Lojo och planen är att flytta dit om lite på en vecka. Imorgon ska vi dit och städa och ta med endel av sakerna. För där behövs ju också barnsäng, matstol, klädförvaring, damsugare, barnvagn...
Det som mest oroar mig är ormarna. Jag tål inte att se dem, jag typ dör av bara det. Och det andra är att jag hela tiden måst springa efter Arthur och se till att han inte stöter på en. För fast nu min mamma påstår att där bara finns snokar, så är det många som säger att de sett huggormar där. Och huggormar och barn är ingen bra kombination.

Nåja, hoppas vi inte stöter på såna. Arthur ska bara få krypa på gräsmattan och upptäcka naturen. Som tur hittades en låda med Mickes gamla kläder i storlek 80, perfekta att ha som landekläder. Ingen skillnad fast han klåttar mat på dem eller får gräsfläckar på knäna.

Inne är han oftast blöjpojke för vi har så hett, men gick till posten med honom i bärväskan så då fick han lite nytvättade gamla kläder på sig. Och det intressanta var att Micke typ bara haft på sig sparkbyxor och t-skjortor, inga bodyn eller byxor.

Han är så jätteduktig att komma ner nuförtiden, han sätter sig alltid ner på huk och går ner, han har aldrig gjort som många barn och bara släppt sig på rumpan utan han far alltid framvägen ner. Och här jagar han kameran.

Låta barnen vara eller ingripa?

Nu har Arthur kommit till en sån ålder att han kan göra andra barn ledsna och jag vet inte riktigt var min roll är i det hela.

När vi går på babycafe så finns där andra småbarn och leksaker. Och om ett barn har något vill ju troligtvis det andra också ha det. Det är inte okej att ta något från nån annans hand. Men om det andra barnet inte bryr sig, måste man ändå ingripa? Och vad om ett barn viftar med en leksak framför en annans ansikte, lite sådär "varsågod-aktigt", och den andra tar det men sen vill ändå den första ha den tillbaka, vem ska då få den? Och om barnen klarar sig själv utan att någon störttjuter, måste man då gå dit och ställa det till rätta? Eller i vilken ålder låter man dem bara leka själv?

Dethär sku säkert gå bra om det bara gällde barnen, men sen kan ju nån annans mamma bli arg på mig för att jag nu inte stoppar min son från att ta nåt från nån annans hand. Jobbiga grejer.

Så, hur borde man göra så att det blir rätt?

Min tröttis

Arthur sover nu på soffan, min arm domna. Skorna köpte jag via huuto och de är alltför tighta. Suck! Och ja, vi ha helt apfula dynor.

Har idag en liten tröttis. Han vakna 8 idag och sov endast 2 minuter före dagens babycafe och sen somna ha pånytt först halv 1 i vagnen påvägen hem. Han sov 2 h 20 minuter och vakna, gav genast ersättning åt honom och efter att den var klar somna han om i min famn och har nu sovit 40 minuter till. Så han har typ sovit 3 h. Har aldrig hänt förr. Blev riktigt nostalgisk när han sov i min famn, det var ju det ända sättet han sov på när han var liten. Det var nog tunga tider. Men fast han nu sovit så mycket så har jag ju inte fått nåt läst för jag tror ju hela tiden att nu vaknar han.

Löjliga påståenden

Jag tycker att det finns några löjliga påståenden inom småbarns/spädbarnsvärlden, speciellt på nätet (forum och bloggar).

1. När mamma mår bra/är pigg/är snygg/är rik.. så mår barnet bra. Tycker att det är så dumt att allt ska måsta förklars genom att det är det bästa för barnet. SJälvklart ska mamman få göra nåt och komma ut, men att förklara det med barnets bästa är löjligt. Lika är det när man säger att det är för barnets bästa att det ska skriksömnskolas (nu menar jag ju inte såna som har allvarliga problem), för då orkar mamman bättre liksom.

2. Att de egna föräldrarna alltid vet bäst. I ideala föhållanden så vet ju nog föräldrarna bäst och det är bra så, men jag sku nog inte ta illa upp om nån sku kommentera att Arthur inte borde äta tex spenat, för ingen kan veta allting och det kan finnas nåt som man missat. Eller att hans säng tex borde sänkas ner eller att han borde ha mindre kläder på sig. Stör mig lite på dagens attityd att föräldrarna alltid är såna allvetare på sina egna barn att man inte ens får kommentera något. Nu menar jag ju inte att man sku gå omkring och klaga på allt vad andra gör utan mera helt vardagliga saker. Blir alltför invecklat nu, men hoppas att nån fattar.

Bloglovin

Har börjat följa med bloggar genom bloglovin. Kan inte riktigt bestämma mig om jag gillar det eller ej. Just nu har jag 22 st olästa inlägg och det ger ju mig en press att läsa alla, fast jag kanske inte är helt intresserad av att läsa exakt alla inlägg just nu. Men å andra sidan sparar det mig tid från att surfa runt på massa bloggar och konstatera att ingen uppdaterat.
En annan sak som ännu stör mig är att den inte visar då tex katharina uppdaterat sin papperblogg, men nog när tex linn uppdaterat sin. Var är problemet?

Sömnkonstigheter

Dethär var min gårdag, förutom då de två sista bilderna. Jag var hemma med sonen och såg på finsk film för första gången på evigheter.

Jag har börjat göra något konstigt i sömen. Arthur somna kvart före 9 och vakna första gången halv 12 (sov nog ren då). Tog honom i famnen och han somna om. Nästa gång jag ser på klockan är den omkring 4 och Arthur ligger mellan mig och Micke och piper efter tutten. Det konstiga är nu att Micke inte tagit honom dit utan jag har gjort det. Utan något minne. Och tanken är ju då att han sku sova i egen säng så länge som möjligt, men om jag inte ens minns att jag lyft honom till vår säng, då kan jag ju inte ens försökt få honom att sova i egen. Nå, hela familjen sov iaf bra och Arthur vakna först kvart före 8, utan att äta något alls på natten. Men dethär är säkert tredje gången jag bara hittar honom i vår säng och då måste jag ändå stiga upp och gå 1,5 meter och ta upp honom och gå tillbaka.

Träning påbörjad

Idag var jag ut på länk, första gången på långt över 1 år. 14 minuter joggade jag. Och jag är ju så stolt över mig själv. Har länge haft planer på att börja träna igen men eftersom Micke är mycket borta och jag inte orkar göra något på kvällen så har det inte blivit av. Idag börja Micke lite senare och vädret var härligt så idag börja jag.

När Arthur börja få vanlig mat och amningen minska så kom jag plötsligt in i mina gamla kläder, men nu har de igen börja bli tighta och sen är min mage stor och lös och äcklig. Så måst väl göra nåt åt saken innan det blir värre. Och sen så får man ju mera energi av att träna och mår bättre. Och egentligen bryr jag mig inte om hur jag ser ut, vill bara må bra och känna mig frisk, häslosam och energisk.

Härlig dag ute

Idag har varit en så härligt ljuvlig perfekt familjesommardag. Kan bara inte bli bättre.Solen sken och vi lämnade hemmet ren 9-tiden på moron.


Vår första destination var fazers morgonmål. Och fast det kostar en halv förmögenhet på veckosluten så var det nog värt det. Så jättemums. Plättar med grädde, jättegoda tårtor, gott kaffe, perfekta semlor. Arthur tyckte också om deras gurka och pitaya.
Efter morgonmålet shoppa vi något smått åt varje familjemedlem. Jag fick leggings, Arthur sommarhatten och Micke t-skjortor. Vår nästa destination var sen salutorget. Salutorget är så sommar.

Jag åt årets första jordgubbar. Jag älskar jordgubbar.
Vi var en sväng via butiken och sen kom vi hem för en stund. Arthur träna på sitt abbbabba. Det är typ det ända han gjort ida.
4-tiden for vi på grillpicnic med Arthurs gudföräldrar. Arthur var ett charmtroll och kröp inte en enda gång utanför filtarna. Han stod några gånger vid kanten och titta ut på gräset men for aldrig över.
Han hölls alltså på de tre stora filtar vi hade, men allt som fanns på dem ansog han var hans. Så han fick en brödbit.

Sen hitta han vinflaskan och den tyckte han ju att var hur rolig som helst. Likasom han tyckte om senapstuben, alla tallrikar, plastknivar, foliepapper, allas fötter...Efter att Dannu prisat hans nöjdhet och gladhet blev han trött. Han sku sitta i Mickes famn och få kvällsgröten men han bara gallskrek tills jag to honom i famnen. Då var allt bra och han åt lite. Halv 7 somna han. Tyvärr så väckte en berusad man honom när vi vänta på tåget i Hoplax klockan 8 och han har fortsättningsvis inte somna om. Fast vi i en timme försökt. Suck!

Hoy

Min käre Arthur har idag för första gången sagt något annat än aaa, ööö, iiiii... Han har börjat säga ababa, abu osv å så sa han apappa när Micke var hemma. Micke bestämde att det var hans första ord och blev så glad så. Försökte förklara att det nog inte mena något specifikt utan betyder lika mycket som abu eller auvauva :)

Sen är också vår älskade son väldigt mammig och famnig. Ska bara vara i famnen och nästan bara också i min famn. Sen biter han mig jättehårt och också kniper och om han tror att han ska bli nedsatt eller till nån annans famn så kniper han ännu hårdare. Vet inte riktigt hur jag ska hanskas med det. Har aldrig skolat ett barn, bara hundar, och åt dem så säger man strängt NEJ. Försöker på samma sak nu, men funkar rätt dåligt.

Köpte också ny bilstol åt Arthur idag. Hittade en begagnad britax two way elite, köpt 2008, för 40 euro. Skojigt var det då jag ringde till killen och det visade sig att han bodde i Malmgård. Den jag köpte den föregående babybilstolen av bodde också i Malmgård.

Sen har vi också varit ute idag. Lite gungande och sandplockande och sen vagnpromenad. Jättesvårt var det att skydda honom mot solen, kommer ju inte alls att kunna sola på sommarn för måste sitta med honom i skuggan. Borde kanske skaffa tält åt honom...

Det var vår dag det. Trevligt att vara tillbaka i stan.

Natt å foton

Arthur är en lite filur. Han vakna första gången efter att han somna kvart över 6 igår halv 12 och då fick han mjölk för han åt ju ingen kvällsgröt. 20 över 1 vaknar jag av att han klättrar på Micke. Då har han spytt upp en del av mjölken och det enda jag kommer på är att byta lakan, så byter lakan då mitt i natten. Kvart före 5 rör han på sig och jag fasar för att han vaknar. Slutligen vakna han 20 över 6 och då var vår säng igen våt, blöjan hade läckt för den var ju också bytt nångång på eftermiddagen föregående dag. Så det var den natten. Tur så vakna han inte 4!

Lite foton från igår:

Arthur ser pappa första gången på 4 dagar. Båda är glada!
Arthur med sin 5 månader äldre kusin. Arthur var tyngre. Båda var busiga och sku klättra uppför trappan.
Vädret var helt härligt på eftermiddagen. Jag var sträng med att Arthur sku ha mössa på sig utomhus eftersom småbarn alltid ska ha mössa men min mamma lyckades med jämna mellanrum glömma bort det.

Hemma

Nu är vi hemma i stan igen. Skönt med rinnande vatten allestans och ett organiserat kaos (fast Micke har städat så det är nog inte kaos alls, men imoron är det igen). Var på morgon till stugan i Lojo och kolla lite och sen spendera vi resten av dagen hos min storebror med familj. Mamma, Micke, min bror+flickvän och Arthur var med. Mycket prat, lite sol och god mat var receptet för jättelyckad dag. Arthur har sovit helt konstigt de senaste dagarna och han somna kvart över 6 i bilen utan kvällsgröt och har nu sovit sen dess. Han vaknar säkert 4-5 tiden för moron. Suck! Imoron ska vi komma in i en ny dygnsrytm som innehåller två tupplurer istället för tre.

Kaos i Pojo

Att vara i Pojo just nu har sina för och nackdelar.
Till fördelarna hör att jag fick se världens nästsötaste baby (för Arthur är ju förstås sötare :) ) och oj vad god, liten och lätt han var. Ännu trevligare var det att se hans mamma. Min första riktigt goda kompis som har blivit mamma. Vi tog en vagnpromenad och bara tala och oj vad härligt det var. Hon bor i Norge så lite svårt att träffas sådär bara. Fick också så fina gåvor, tex en norsk bok om barnmat, just vad jag behövde ju!

Till det negativa hör att här är ett kaos. Mamma har badrumsremont på gång så i mitt gamla rum står tvättmaskin och wc:n. Det finns inget rinnande vatten i köket och megamassa smutsig disk. Det finns ingen säker yta för Arthur att vara på i nån sekund ensam. Här finns en rottweiler med löptid som inte förstår sig på barn och morror när Arthur vill klättra på henne. Vardagsrummet är proppfullt med en bäddsoffa och en resesäng och i alla rum finns det någo leksaker på golven. Sen är inte Micke här och kan ta Arthur nu som då och min mamma jobbar mycket mera än honom. Ska väl bli här till torsdan men kan nog hända att jag far tidigare hem. Blir ju galen här.

Morsdag i pojo

Vi alla är i Pojo. Arthur gav en söt morsdagsgåva genom att vakna 20 över 6 (vi sov i vardagsrummet och det var ljust så inte så konstigt) och Micke vakna flunssi och sov vidare så jag fick snällt stiga upp.
Men ändå är jag glad. Är så glad över att vara mamma att int har nåt annat så stor betydelse. Härligt.

Jag kom dessutom in till Uppsala för att studera magisterprogram i utvecklingsstudier. Nu är ju bara frågan om det är vad jag vill studera, ska vi fara och kan jag kanske skjuta upp det med ett år. Svåra frågor.

Kris, kris igen.

Arthur har ny kris. Separationsfas eller klängperiod före utvecklingssprång eller nåt. Helt vanligt tydligen. Sen ska ännu den 6:e tanden komma helt igenom, så lite gnälligt kommer det nu att vara i 1 månad eller mer. Men han är ju ändå så söt där imellan allt gnäll att det blir nog bra. Bara jag sku orka gå i duchen.

Han sov halv timme i egen säng igår. Resten av natten sov han mellan oss och vakna endast 1 gång för att äta. Han sover hur bra som helst där, men min rygg dör av det, ligger alltför dåligt. Behöver större säng.

Drömmer bort och ser på gamla foton. Häliga tider. Nog för att det är härligt nu också, alltsom oftast då.

3 år sen. Vår först långt bort resa tillsammans. Här fyller Micke 24.
Vi åt alltid nästan på stranden och vår lilla bungalow var nästan på stranden den med. Ahhh, sku så villa fara till Thailand igen. Främst för maten, men också nog för att dyka. Kanske nästa vinter med Arthur?

Efter att ha sett på en massa foton kan jag nog konstatera att jag levt, rest och varit rolig. Därför kan jag nu en tid vara tråkig så att jag sen orkar vara rolig igen.

Var är felet?

Vad händer i en 7½ månader gammal pojkes liv som gör att han inte vill somna för natten? Ikväll tog det 1 h 40 minuter före han somna och då somnar han ändå alltid av att man går med honom i famnen. Förr tog det max 20 minuter och han somna 7-8 tiden. Inte halv 10.

Om han sover lika dåligt när vi kommer hem från stugan på hösten ska han sömnskolas, då är han ren 11 månader och då ska han lära sig somna själv och hela natten. Så länge orkar jag.

Och att få ungen att sova i 1h 40 minuter var jobbigt, sku aldrig, aldrig kunna ha ungen och skrika så länge. Aldrig.

Bra resesäng?

Vi behöver en bra och billig resesäng som Arthur kan sova hela sommaren i och som vi kan ta med nät vi far nånstans. Har nån någo tips?

Linssoppan

Min mamma hatar att laga mat. De sista åren jag bodde hemma åt jag oftast sallad eller så åt vi korvsoppa, broilerstrimlor med grädde och ris och ibland maletköttsås som jag gjorde.
De snart 5 år jag bott borta hemmifrån har jag nog oftast lagat mat, jag tycker om det, men har nog varit fast i broilerstrimlor och maletkött träsket. Men nu med Arthur vill jag att hela familjen börjar äta mindre sockeroch tillsatsämen, mera grönsaker och mindre och snällare kött. Hitta ett enkelt recept på röd linssoppa och det var så gott. Tycker om enkla recept. Här kommer den version jag gjorde:

Stek lök i en kastrull, tex fryst lök. Tillsätt 2,5 dl sköljda röda linser, 1 burk tomatkross med örter, 1 liter vatten och 1,5 "fond du chef"-buljong. Koka upp och låt småkoka i 20 minuter. Servera med gräddfil eller creme fraiche.

Rekommenderar varmt. Mättande, gott, snabbt och billigt.

Fortsättning på dagen

Dagen gick från slö och tråkig till hemsk och huvudvärkig.

12.35 vakna Arthur. Samtidigt börja borrande. Samtidigt hade Arthur någon nöd som jag inte förstod och han bara grät. Kände mig som en urusel mamma som inte fattar vad som är fel och som inte har någto ork med det. 1-tiden åt Arthur mellanmål, drack 130 ml mjölk och en burk äppel-aprikos. Jag låg på golvet med tv:n på och lekte med Arthur då när han ville. 10 över 2 fick jag nog. Då hade grannarna borrat typ non-stop sen Arthur vaknat. Hörde bara borr-ljud i huvet och det kan inte ha varit så mycket tystare i Arthrus huvud. Läste nere en lapp att grannarna intill oss ska göra remont i 3 veckor. Kändes hopplöst. Vart ska jag ta vägen? Står inte ut med borrande. Speciellt när de borrar in i vår vägg. Hoppas att de inte borrar hela tiden...
Gick till butiken och köpte röda linser, tala med mamma och önska att Arthur sku somna. Det gjorde han inte. Kom in. Klockan 3 fick jag honom och somna igen och jag åt fil och bröd. Det var tyst.

Tvätta babygymmet och packa bort det. Arthur hålls aldrig under det mera så det får gå i ide. Sista gången han lekte med det och då tyckte han ju att det var skoj...

3.45 vaknar han. Tar upp honom, vaggar lite, låter honom sova i min famn och han sover till 4.15 och är en lite gladare pojke. Middagsdags för miniman. Stor portion pasta med nöt och morot för honom. Börjar tillreda vår middag som idag blev squash plättar med ost. Micke tyckte de smaka vanliga plättar och åt dem med socker. Han kom förrestän hem 5, och allt blev mycket trevligare då. Arthur underhöll sig själv, Micke sjöng konstiga sånger och jag behövde inte hela tiden se efter honom. Halv 7 fick Arthur kvällsgröt med plommonsylt men åt bara halva portionen, kommer säkert att vara hungrig inatt då. Sen var det krämsmörjning och tandtvätt och sen var han så trött så det blev sovdags. 7 sov han.
Micke är nu på länk och jag ska läsa lite bloggar och sen hoppeligen få läst lite på inträdesförhör. Sen ska jag gå tidigt i säng. Får ändå vakna så många gånger inatt.

Arthur är en sofistikerad pojke som läser tidning. Sen när jag plocka ut en massa papper från hans mun och hand var han inte så sofistikerad mera, bara förbannad.

Arthur var väl lite för trött för kvällsgröten idag. Han avnjuter den alltid i sittern framför tv:n, men idag sku han bara kräla sig bort från sittern och smeta gröt allestans.

Dagen med mig och Arthur 7 månader

Såhär ser en otroligt slö dag ut hos oss:
Natten:

halv 12, halv 1, halv 3 stod Arthur i sängen. Bar runt honom och han somna.

2.40. Vakna igen, bar runt, tog i vår säng, han klättra bara, bar igen, gav mjölk (har varit utan många nätter nu), satt i egen sängen, gick på wc, kom tillbaka till en stående Arthur, bar igen, tog i vår säng. Somna 3.45 i vår säng.

xbox tid med pappa

6.49 vakna Arthur för morgon. Micke steg upp och laga gröt och böt blöja och kläder. Jag mata en vuxenportion råggröt och mjölk från pipmugg åt honom. Sen njöt jag mitt morgonmål bestående av megakopp kaffe och realbröd med skinka, ost och gurka vid datan medan Micke spela xbox och hade Arthur på golvet. Klockan 8 for Micke på praktik och jag fick minimister gnäll. Allt var skit. Han sku vara i famnen men bara gnällde och gnällde. Jag sjöng, ramsa, lekte, inget var egentligen bra. 5 före 9 somna han äntligen. Och jag börja titta på desperate housewives.

Arthur har svårt att sitta som vettiga människor i sin matstol. Han försöker stiga upp. Hans lunch var inte så värst aptitlig, men han gilla det.

9.20 vaknar Arthur igen. Vi leker, han kryper och krälar på mig och gör ibland små upptäcktsfärder bort från mig, men kommer snabbt tillbaka. 10 över 10 äter Arthur lunch. Sej med potatis blandat med burk broccoli-potatis motsvarande stor burk och en burk hallon-päron på och lite mjölk. Han fick mera prickar på kroppen av maten, lika som han fick igår efter att han åt samma sak. Är det kanske citronen han inte riktigt tål? För fisk har han nog hittills kunnat äta. Fick på en tvättmaskin och en diskmaskin och åt själv sej med gräddfilssås till lunch. Böt också 2 skitblöjor. 12 somna Arthur igen och jag googlar på allergier/överkänsligheter och bloggar.

En av upptäcktsfärderna gick till diskmaskinen. Han har själv lärt sig att dra ner locket och står sen där och rör på besticken och på luckan man sätter tvättmedel in.

Mamma kan gå bort

Leksaken var ingen speciellt stor hit. Den var rolig så länge jag presentera den, sen smaka han på den och sen var den inte speciellt kul. Lådan var lite roligare.
Sen tog jag till boken växa och upptäcka världen. Och det var precis som om jag sku ha sagt exemplena där. Vid 29-31 veckor upptäcker många barn att föräldrarna kan gå bort från dem och det kan då leda till extra klängighet och gnäll. Fanns exempel om just barn som bara hasar i benen och sen stod där också att det verkar som om pojkar är jobbigare. De vill i famnen men sen när de är där vill de något annat. Precis som Arthur. Nå, han är 32 veckor nu. Så de väl det. Och det blir bara bättre med tiden. Så jag sitter väl på golvet i nån tid till.

Ny leksak

Hade tråkigt idag, gick till Myyrmanni med Arthur och köpte ny leksak åt honom. Han vill trycka på alla knappar på tvättmaskinen, diskmaskinen, datan och fjärrkontrollen. Hoppas att dehär leksakskuberna duger att knäppa på. De var billigare än en finsktalande leksakskännykkä men ändå tillräckligt dyra för att Arthur borde tycka om dem. Hela 13 euro.
Nu borde jag ju ta tillfället i akt och göra något vettigt (städa) när Arthur sover, men det är bara så omotiverande. Hoppas kuberna är pop så kan jag städa när han är vaken.

Råttboet

Vi har nog en så skojig liten son. Var idag lite irriterad över situationen men han är alltför söt och god för att man ska kunna vara störd på honom. Micke var idag till Hangö och söka sin cykel, så jag var ensam med minimister kläng ända till 4.

Från halv 3 till 4 satt jag på vardagsrumsgolvet. Om jag gick till köket, nånstans, så kröp Arthur snabbt efter och börja klättra upp på mina ben och dra ner mina lösa hemmabyxor tills jag tog honom i famnen. I famnen sku han bara klänga till alla möjliga ställen och jag sätter ner honom. Nej, sen ska han upp igen och så höll vi på. Men när jag sitter på vardagsrumsgolvet så kan han leka hur bra som helst för sig själv. Inget problem. Så jag läste tidningar, för vad annars kan jag göra? Arthur vill inte leka med mig, men jag kan inte göra nåt annat. Fast lite tidningar kunde han nog läsa med mig. Resultatet var att inget blev städat och vardagsrummet ser ut såhär:

Kaos. Och bordet är sällan så städigt men Arthur tar allt som finns där så det måste vara rätt tomt. Han fick också blomglaset och falla ut idag. Vatten överallt. Oh, ho.

Såhär ser det ut genast när man går bort. Han drar en i byxbunten.

När Micke kom hem så var Arthur också missnöjd och kröp efter den föräldern som inte satt på vardagsrumsgolvet. Så vi båda fick sitta där och han var nöjd och klättra på oss. Han är nog för söt. Sen har han också börja tjuta väldigt högt när man talar i telefon, så man hör inte alls vad den i andra ändan säger. Han liksom pratar. Väldigt högljutt. Och skrattar och gör roliga miner och jessus vad härlig han är. Han är en så underhållande minimänska.

Sen sku jag äta äppel. Men det fick jag inte. Arthur sku ha. Så han stod i 20 minuter och gnaga på äpplet som jag snabbt försökte äta bort skalet för. Antog att skalet är farligare än mina munbakterier, men där sku säkert en tandläkare vara av annan åsikt.

Vår wapp

Fast nu första maj inte rigtigt blev som väntat (men endå nog bra) hade vi en jätterolig sista april kväll i Tölö med Arthur i rampljuset. Vi åt bra wapp-hawaii snackas, drack mystisk grön drink, tala om Arthur och spela nån frågesport på xbox/playstation/någo sånt.

Det togs en massa foton, speciellt på Arthur. Här demonstrerar Lee ett foto på Arthur och Micke.
Arthur kröp omkring och antingen jag eller Micke sprang efter för att stoppa honom från att dra ner allt.
Jag satt största delen av Arthurs vakna tid på golvet. Klädde på honom pyjamas så att vi bara sku kunna sätta honom i säng här hemma. Han ville inte somna där, så gick en promenad så att han somna i vagnen. Men sen var det väl lite för ljudligt där så han vakna efter 1 timme och då bestämde vi oss för att komma hem. Tog tåget från järnvägsstationen halv 12 och kände mig som en urusel mamma. En massa människor som druckit lite för mycket och vi var där med barnvagn och alla vet ju att småbarn borde vid den tiden vara hemma och sova i egen säng. Nåja. Jag vet ju att jag inte gjorde något fel.