Imorgon har jag skoldag från 8.30-15. Känns helt jätteskumt. Jag kommer att sakna ihjäl mina små hjärtegryn och hela tiden ringa till Micke och fråga hur det går (och sen kommer det ändå att sluta med att jag antingen blir störd på att han missat nåt väsentligt som ingår i barnens vardag eller sen slutar det med att han blir störd för att jag inte sagt nåt väsentligt som ingår i barnens vardag (fast jag har nog sagt allt, alltid, han bara glömmer eller hör inte)).
Men nu när jag fortsätter mina studier ser jag faktiskt fram emot det. Inte att vara så länge borta från barnen, men själva ämnet, det intresserar faktiskt. Och det är ju positivt. Dessutom är det ju också jättebra att Micke lär sig handskas med båda barnen och lär känna Sander bättre. Nu börjar det också fungera helt bra att vara med båda ensam, till och med sådär att man kan låta andra göra det utan att riskera att personen låser in sig på vessan.
Och inatt är planen att jag ska få sovnatt (min första!) och Micke ska mata Sander. Få se hur det går. Sander har varit helt konstig senaste nätter, inatt var jag vaken med honom i typ en timme vid 3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar