Nu har jag 32 fulla veckor bakom mig i denna graviditet, och nu börjar jag bli trött på detta tillstånd. Jag känner mig klumpig och stor och allt är jobbigt eller gör lite ont. Att sova är helt hemskt, sku hellre låta bli att sova än att vakna flera gånger i natten, antingen på grund av wc-brått, konstiga drömmar (inatt drömde jag att jag födde en flicka, men det trodde jag ändå inte på, för vi hade ju inga namn) eller att min ställning är dålig. Ofta får jag också sammandragningar på natten när jag lägger mig raklång på rygg.
Magen är nu inte så stor så att den sku vara i vägen eller nåt, men foglossningen har blivit värre. Speciellt efter lördagen då jag måste springa för att inte bli under en bil så har det bara ilat till i bäckenbenen och jag går långsamt som en snigel. Dethär hala vårvintervädret hjälper inte heller till. Och inte heller det att jag ofta sitter med Arthur på golvet och han ska ha mig nånstans hela tiden. Min kvällströtthet är också helt förfärlig.
Nåja. Man ska väl njuta av denhär tiden (förstår inte riktigt varför). Det är ju härligt att känna en krabat böka i ens mage och att titta på hur magen flyttar på sig, kommer inte att uppleva det många gånger till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar