1½ år!

Idag blir Arthur 1½ år. Och han är ju absolut sötast.

Tålamodet är kort, den egna viljan blir starkar och lusten att göra saker själv växer sakta fram. Om mamma ger ett knäckebröd så duger det inte men om mannen får ta själv så går det kanske. Ibland bruker mamman ändå vara sträng och säga att om det hon inte ger duger så får han inget alls. Man kan också fråga saker av honom och så svarar han med huvudet, en skakning är nej och nickning eller ingen skakning är jo. Oftast är det skakningar och väldigt bestämda nej.

Han är rätt lika som för en månad sen, men nu är ofta nattblöjan våt så istället för att vara rädd att tygblöjan läcker igenom när megakisin kommer kör vi med engångs på natten. Sen sover han också största delen av natten brevid pappa i den egna sängdelen.

Han är så god och underhållande. Igår kommendera han pappa att komma dit var jag och Arthur var. Sen sku vi stå där och han sku upp i famnen (han talar inget men är väldigt tydlig med vad han vill) och vi sku ha familjekram. Då kramas och pussas vi alla. Men sen tyckte han att jag och Micke sku pussas mera, så han satt händerna runt varderas nacke och klämde ihop så att vi sku pussas. Det tyckte han sen var superroligt! Kanske han tycker att vi grälar för ofta och borde pussas mera.